Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ekot granskar hemsjukvården

Läkemedelsfel rapporteras inte i hemsjukvården

Publicerat måndag 11 oktober 2010 kl 11.15

Behandlingen av de allra sjukaste patienterna i Sverige sker i allt högre utsträckning hemma och med mycket varierande kvalitet. Det finns stora brister i bemanning, patientsäkerhet och medicinering. Hanteringen av läkemedel är ett av sorgebarnen.

Det finns stora brister främst i medicineringen, vilket visar sig i det stora antalet lex Maria-anmälningar som Socialstyrelsen nu behandlar.

En av dem som varje dag möter problemet är Ingegerd Edlund som vårdas i hemmet på Södermalm i Stockholm för bland annat Parkinsons sjukdom. Hon får ofta sin medicin för sent av hemtjänsten:

– Ja, det är svårt för dem att hålla tiderna för det är inte alltid de har personal.

Vad händer då om du inte får medicinen på rätt tid?

– Jag börjar skaka. Och sen kan jag inte gå, jag blir förlamad i benen. Det är hemskt. Och sen blir jag deprimerad och allt möjligt, säger Ingegerd Edlund.

Just läkemedelshanteringen är ett av de större problemen i hemsjukvården, det har visats i flera rapporter de senaste åren.

Många fel inträffar när distriktssköterskor inte har tid att instruera hemtjänstpersonalen om hur de ska ge medicinerna till patienten. Det kallas delegering och är ett stort riskmoment, enligt Socialstyrelsen.

Distriktssköterskan Ann Johansson, som har arbetat i flera decennier i hemsjukvården i Stockholm, tycker att läkemedelshanteringen haltar på grund av brister i organisationen.

– En distriktssköterska som kanske har mellan 40 och 50 patienter har samtidigt mellan10 och13 hemtjänstgrupper att arbeta gentemot. Och då ska den här enda distriktssköterskan jobba med delegering mot den hemtjänstpersonalen. Så det är ingen säker organisation, säger han.

I Socialstyrelsens diarier finns många lex Maria-anmälningar om felaktig medicinering i hemsjukvården.

Vid ett tillfälle förväxlades två patienters mediciner. En av patienterna blev akut medvetslös och inlagd på sjukhus, och därefter mer förvirrad, orolig och dement.

En diabetespatient fick vid sju tillfällen en injektion utan insulin, eftersom sköterskan inte kände igen ampullerna. En patient i livets slutskede fick inte det smärtstillande morfin han behövde.

Ann Johansson har själv upplevt liknande händelser

– Något som är väldigt allvarligt som jag själv har varit med om är att en vårdtagare har fått sömntabletterna som morgondos. Det är mycket allvarligt för då är ju fallrisken väldigt hög. En annan sak som jag varit med om är att ett vårdbiträde helt plötsligt fick för sig att hon skulle ge insulin till en patient fast hon vare sig hade delegering eller den uppgiften att utföra det, också väldigt allvarligt.

Men trots att det finns många anmälningar om hemsjukvårdens medicinering på Socialstyrelsens bord, så är det långt ifrån allt som upptäcks och rapporteras, säger Ann Johansson.

---bsk: Jag tycker det är jätteallvarligt. Det händer jättemycket i hemsjukvården som aldrig kommer fram. Och det vet alla som jobbar i hemsjukvården, att det är jättemycket som inte kommer fram, säger hon.

Ekots granskning av hemsjukvården

Eftersom antalet vårdplatser på sjukhusen minskat drastiskt det senaste decenniet, har det medfört att fler patienter får sjukvård i hemmet. Denna ges företrädesvis av hemtjänst och distriktssköterskor.

Ekot har genom intervjuer med forskare, handläggare, personal och patienter försökt få en bild av hur hemsjukvården fungerar. En genomgång av anmälningar och andra ärenden om hemsjukvården i Socialstyrelsens diarier har gjorts och fakta har också hämtats ur flera myndighetsrapporter, bland annat från Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och landstingsrevisorerna i Stockholm.

Omkring 250 000 personer i Sverige fick 2008 vård inom hemsjukvården, enligt Socialstyrelsen. De allra flesta är över 65 år och majoriteten är kvinnor.

Det finns många typer av hemsjukvård och det används olika förkortningar för verksamheten på olika håll i landet:

ASIH - avancerad sjukvård i hemmet
AHS - avancerad hemsjukvård
MOH - medicinskt omfattande hemsjukvård
SAH - sjukhusansluten hemsjukvård
LAH - lasarettsansluten hemsjukvård
Källa: Hemsjukvård i förändring, rapport från Socialstyrelsen 2008

I Socialstyrelsens rapport "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" konstateras bland annat att allt fler patienter får hemsjukvård och att det ställer ökade krav på läkare och sjuksköterskor. Undersökningen visar dock att tillgången till sjukvårdspersonal inte är tillräcklig.  Den visar också att tillgång till olika undersökningar och behandlingar varierar beroende på vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården. Vården ges därmed inte på lika villkor enligt Socialstyrelsen.

Man konstaterar också att antalet delegeringar per sjuksköterska är så omfattande att det strider mot Socialstyrelsens delegeringsföreskrift. Detta är oacceptabelt, skriver styrelsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".