Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ekot granskar hemsjukvården

Socialstyrelsen har inte följt upp bristerna

Publicerat måndag 11 oktober 2010 kl 15.47

Trots att Socialstyrelsens kartläggning av hemsjukvården redan för två år sedan konstaterade allvarliga brister, som till exempel för lite personal och felmedicineringar, så kvarstår problemen. Rapporten följdes inte upp av några tillsynsåtgärder. Faktum är att Socialstyrelsen aldrig inspekterat hemsjukvården, säger tillsynschef Per-Anders Sunesson. "Jag måste faktiskt erkänna att jag inte känner till att vi har gjort det", säger han.

Som Ekot rapporterat tidigare utsätts patienterna i hemsjukvården för allvarliga risker. Vården är uppdelad mellan olika vårdgivare, som sjukhus, vårdcentraler, hemtjänst och anhöriga och dessutom mellan olika vårdföretag.

Ersättningssystemen gör att var och en endast utför sitt uppdrag och ingen har ett totalansvar för att patienten får en god vård.

Det märkte 92-åriga Elsa Jakobsson när hon för några år sedan fick vårdansvaret för sin alzheimersjuke make

– De lovade att komma och ge hjälp. Men de kom inte och det var ju besvärligt. För man är ju sjuksköterska själv när man har en sjuk människa hemma, säger hon.

Socialstyrelsen som ska garantera patienternas säkerhet, har inte följt upp de brister som varit uppenbara i flera år. Och som styrelsen själv påpekat.

– Vi har inte gått vidare i tillsynen därför att andra uppgifter har varit prioriterade, säger Per-Anders Sunesson.

Enligt Sunesson har man istället för att inspektera arbetat med att utveckla instrument för läkemedelshantering och kunskapsdokument.

Men att problemen finns kvar är väl känt ute i vården och tillsynschefen håller med om bilden som Socialstyrelsen själv gav i sin rapport 2008 om att bristerna i hemsjukvården är oacceptabla, ojämlika och leder till patientosäkerhet.

– De brister som redovisades i nämnda rapport är naturligtvis helt oacceptabla. Och nu har det gått ungefär två år sedan vi gjorde uppföljningen och en hel del arbete har gjorts. Det har förts en dialog med både Sveriges Kommuner och Landsting men också med vårdgivarna i stort. Vi kommer nu att titta på de flera av de här frågorna igen och som sagt, det är inte acceptabelt om de kvarstår, säger Per-Anders Sunesson.

Är det aktuellt med vite mot någon vårdgivare?

– Det är för tidigt att uttala sig om. Men helt klart är att om det är allvarliga brister som tar sikte på patientsäkerheten så kommer tillsynsmyndigheten inte att tveka att använda sig av de verktyg, de möjligheter som myndigheten har, och ett sådant är ju att använda vite.

Du är som tillsynschef en av de ytterst ansvariga för patientsäkerheten i Sverige. Ska det vara på det här sättet i en del av vårdsverige?

– Definitivt inte. Det ska absolut inte vara så här och det är sorgligt att brister kvarstår när tillsynsmyndigheten kommer ut ett par år senare.

Men varför har ni inte gjort mer koncisa åtgärder då?

– Ansvaret för att bedriva en god och säker vård det ligger hos de som bedriver hälso- och sjukvården, dvs kommuner och landsting, och det är ett väldigt tydligt ansvar för dem att kontinuerligt förbättra och höja säkerheten i vården, säger Per-Anders Sunesson.

Ekots granskning av hemsjukvården

Eftersom antalet vårdplatser på sjukhusen minskat drastiskt det senaste decenniet, har det medfört att fler patienter får sjukvård i hemmet. Denna ges företrädesvis av hemtjänst och distriktssköterskor.

Ekot har genom intervjuer med forskare, handläggare, personal och patienter försökt få en bild av hur hemsjukvården fungerar. En genomgång av anmälningar och andra ärenden om hemsjukvården i Socialstyrelsens diarier har gjorts och fakta har också hämtats ur flera myndighetsrapporter, bland annat från Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och landstingsrevisorerna i Stockholm.

Omkring 250 000 personer i Sverige fick 2008 vård inom hemsjukvården, enligt Socialstyrelsen. De allra flesta är över 65 år och majoriteten är kvinnor.

Det finns många typer av hemsjukvård och det används olika förkortningar för verksamheten på olika håll i landet:

ASIH - avancerad sjukvård i hemmet
AHS - avancerad hemsjukvård
MOH - medicinskt omfattande hemsjukvård
SAH - sjukhusansluten hemsjukvård
LAH - lasarettsansluten hemsjukvård
Källa: Hemsjukvård i förändring, rapport från Socialstyrelsen 2008

I Socialstyrelsens rapport "Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer" konstateras bland annat att allt fler patienter får hemsjukvård och att det ställer ökade krav på läkare och sjuksköterskor. Undersökningen visar dock att tillgången till sjukvårdspersonal inte är tillräcklig.  Den visar också att tillgång till olika undersökningar och behandlingar varierar beroende på vilken huvudman som har ansvaret för hemsjukvården. Vården ges därmed inte på lika villkor enligt Socialstyrelsen.

Man konstaterar också att antalet delegeringar per sjuksköterska är så omfattande att det strider mot Socialstyrelsens delegeringsföreskrift. Detta är oacceptabelt, skriver styrelsen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".