Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård budgetstrid väntar inom EU

Publicerat torsdag 14 oktober 2010 kl 08.32

Det stundar tuffa förhandlingar om EU:s budget för nästa år. När ekonomin krisar i många av medlemsländerna vill regeringarna att EU ska hålla nere sina kostnader - men EU-parlamentet vill att EU ska få betydligt mer pengar att röra sig med.

– Om vi skär i budgeten kommer det främst att drabba greker, irländare och portugiser som har de riktigt stora problemen och det tycker jag vore orimligt för en grundmodell för EU:s budget är solidaritet, säger Göran Färm som är talesperson i budgetfrågor för EU-parlamentets socialdemokratiska grupp.

I nästa vecka väntas EU-parlamentet föreslå att EU:s budget ska öka nästa år med närmare 6 procent till runt 1200 miljarder kronor. Det mesta av pengarna kommer in i form av avgifter från de 27 medlemsländerna, och det gör att EU-ländernas finansministrar varje höst brukar vilja hålla nere EU:s kommande budget mer än vad EU-parlamentet vill. Men årets budgetstrid ser ut att bli ännu tuffare än vanligt.

– Jag tror att det här kommer att bli en extremt besvärlig budgetförhandling, säger Göran Färm.

Flera av EU:s krisländer går just nu igenom smärtsamma besparingar. Många hävdar att det i ett sådant läge inte är rimligt att länderna dessutom ska skjuta till betydligt mer pengar till EU. Det skulle framför allt vara kostsamt för länder som Sverige, som betalar in mer pengar till EU än vad vi får tillbaka i form av till exempel regionalstöd och jordbruksstöd.

Men enligt Göran Färm verkar kritikerna ha glömt bort att EU:s regeringschefer har skrivit under det nya Lissabonfördrag som innebär att EU har fått en rad nya kostsamma uppgifter.

– Nu vill inte EU-länderna vara med och betala vad det kostar, det som man kommit överens om. Och jag tror inte att det är riktigt rimligt att säga att "nu bygger vi upp finansiella institutioner, en ny utrikespolitik – och så tar vi de pengarna från stöd som skulle gynna jobben i Grekland eller Irland." Då tycker jag det är mer rimligt att nettobetalarländer som Tyskland, Storbritannien och Sverige kanske kan få betala någon krona mer, säger Göran Färm.

Om EU:s ministerråd och EU-parlamentet inte blir överens om kommande års budget går först kommissionen in med ett nytt förslag. Skulle även det falla politiskt så fortsätter automatiskt 2010 års budget att gälla in på nästa år, alltså helt utan de nya satsningar som EU-parlamentet vill se.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".