Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny våg av massvåldtäkter i östra Kongo-Kinshasa

Uppdaterat fredag 15 oktober 2010 kl 04.45
Publicerat torsdag 14 oktober 2010 kl 23.11
"Obegripligt och oaccaptabelt", säger Margot Wallström om de nya uppgifterna från Kongo. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

Regeringsstyrkor i Kongo Kinshasa rapporteras nu begå våldtäkter och mord i byar i östra Kongo-Kinshasa, enligt nya uppgifter från FN-styrkorna i landet. Det handlar om samma områden där Mai-Mai-milis och huturebeller i somras ska ha våldtagit omkring 500 kvinnor och barn.

Uppgifterna kommer i samband med att FN:s ansvariga för att stoppa sexuellt våld i krig, Margot Wallström, i natt rapporterade inför säkerhetsrådet om sin resa i de drabbade områdena.

– Just nu är en massa soldater utplacerade utan mat, utan någonstans att bo, och vad vi förstår också utan betalning. Och det innebär att de är de är utlämnade till att försöka hitta mat i byarna och till att leva på civilbefolkningen, och i spåren av detta följer också våldtäkter dessvärre, sa Margot Wallström till Ekot efter sitt framträdande i FN i natt.

Men är inte regeringssoldaterna där för att skydda civilbefolkningen?

– Jo, men det är ju tyvärr erfarenheten - att det är en blandning av ex-rebellsoldater som tagits upp i den nationella armén. Och alla är inte screenade och undersökta och frikända från tidigare våldsamheter.

– För kvinnorna spelar det ju ingen roll om det är regeringssoldater eller om det är rebeller - det är män i uniform med ett vapen, säger Margot Wallström.

Det här området har ju många gånger drabbats av den här typen av massvåldtäkter och övergrepp. I somras handlade det om Mai-Mai-milis och huturebeller, nu är det alltså Kongo-Kinshasas egna regeringssoldater - vad betyder det?

– Ja, det betyder ju att dom lever i en konstant skräck i dom här små byarna, och det undergräver ju hela förtroendet för regeringen och för säkerhetssektorn. Det finns ingen säkerhet för lokalbefolkningen.

Hur reagerar du själv på de här uppgifterna?

– Ja, det här ser jag som så allvarligt att vi måste förstås svara upp mot detta från FN:s sida, det var därför jag tog upp det inför säkerhetsrådet. Och det gör vi också genom att aktivera baserna och se till att dom patrullerar mycket mer och oftare.

Du har ju själv träffat flera av offren för sommarens massvåldtäkter - vad händer med de människor som utsätts för dom här brotten?

– Många var totalt traumatiserade och deprimerade, och det lämnar hela samhällen utsatta och försvagade. Det innebär ju också att man inte kan ha några ekonomiska aktiviteter, för det är ju kvinnorna som vanligtvis är stöttepelarna i de här samhällena. En del av dem kan ju heller aldrig få barn efter den här typen av övergrepp.

– Och det kanske tyngsta och svåraste är att se dom här gamla kvinnorna som också har blivit våldtagna - det förstör så mycket av en social väv och normer och värderingar , som vad är en familj, vad är ett samhälle, vad håller ihop ett samhälle? Så det har alla dessa fruktansvärda konsekvenser för både individ och samhälle.

Om man betänker att några av de tidigare utsatta kvinnorna återigen utsätts för våldtäkter, och denna gång av regeringssoldater - vad kan man säga om det?

– Ja, vad ska man säga om det...? Det var det jag försökte att uttrycka för säkerhetsrådet, att det är ju helt oacceptabelt för oss och för det internationella samfundet.

– Jag förväntar mig också mer av regeringen i Kongo-Kinshasa.

Vad ställde du för konkreta krav inför FN:s säkerhetsråd?

– Att säkerhetsrådet måste använda alla sina tillgängliga verktyg. Och det handlar ju om att använda till exempel sanktioner - vi kan ju använda hela FN-systemet så att vi blir effektivare i att skydda civilbefolkningen. Det kan handla om allt ifrån humanitär hjälp till utbildningsinsatser.

– Sedan är det väldigt viktigt att använda just sanktioner för att få slut på straffriheten, därför det är ju ett övergripande mål som vi har - nu är det ju nästan total amnesti för den här typen av brott, och det är det vi måste ändra på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".