Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kvinnor i krig betalar högsta priset

Publicerat onsdag 20 oktober 2010 kl 17.48
Ett utnötningskrig mot de civila
(2:11 min)

För tio år sedan antog FN en resolution om att öka kvinnors inflytande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter. Men i en rapport i dag från FN:s befolkningsfond slår man fast att kvinnor fortfarande är de som oftast betalar det högsta priset i samband med krig eller naturkatastrofer.

Det FN:s befolkningsfond pekar på är att konflikter i dag allt mer sällan är direkta strider soldat mot soldat utan mer och mer ett utnötningskrig mot de civila och där kvinnor och barn är mest utsatta.

Bara häromdagen släppte FN uppgifterna om att minst 15 000 kvinnor våldtogs i krigets Kongo förra året. Men dagens rapport visar också upp goda exempel på kvinnor som får hjälp, säger den biträdande direktören för FN:s befolkningsfond Maria Simonen.

– I Bosnien till exempel så har kvinnorna format egna organisationer där de kan bearbeta det systematiska sexuella våldet de utsattes för i krigen under 90-talet. Det är en verksamhet vi stödjer, säger Maria Simonen som också pekar på hur viktigt det är för de utsatta kvinnorna att också få en juridisk rättvisa, det vill säga att de som utfört våldet också ställs inför rätta.

– De berättelser vi får höra är ibland så förfärande, kvinnorna har överlevt rent fysiskt, men inombords är de döda, säger Maria Simonen.

En enkel hjälp för traumatiserade kvinnor som oftast glöms bort är att låta de utsatta kvinnorna delta i återuppbyggnadsarbete, så att inte den internationella hjälpen efter ett krig eller naturkatastrof tar över allt praktiskt arbete, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

– Någon annan kommer med maten, någon annan bryr sig om barnens hälsa, och det här kan göra att man inte har kraften att återkomma.

--Här tycker jag att vi som internationella givare och många hjälporganisationer måste tänka på att ta ett steg tillbaka och använda befintliga strukturer, för sedan när vi är färdiga så drar vi, och kanske lämnar ett samhälle dubbelt drabbat och att vår hjälp kanske inte var så effektiv som den var avsedd att vara, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".