Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Återigen stor platsbrist för asylsökande barn

Publicerat torsdag 21 oktober 2010 kl 05.46
"Ett ansträngt läge"
(2:17 min)
Dan Eliasson. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix

Bristen på platser för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar i landets kommuner är så stor att Migrationsverket tillsammans med Rädda barnen och Barnombudsmannen skickat ut ett brev till landets alla landshövdingar där man vädjar om att de ska förmå kommunerna att ta ett större ansvar.

Situationen är allvarlig enligt Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.

– Vi har mer än 500 barn som sitter i ankomstboenden som väntar på platser runt om i Sverige. Så det är ett ansträngt läge och ett stort behov av fler kommuner som tar emot fler barn, säger han.

Det är inte första gången som Migrationsverket uppmanar landets kommuner att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. Så sent som i somras vädjade samma myndighet och samma organisationer till landets kommunalråd om att hjälpa till med fler platser.

Men läget har bara förbättrats marginellt. Migrationsverkets generaldirektör bedömer att bristen på platser gör att många barn har väntat i fyra till fem månader i så kallade transitboenden, vilket i sin tur leder till att deras asylärenden drar ut på tiden eftersom de i regel inte behandlats förrän barnen har fått en kommunplats.

– För en ung människa som är ivrig naturligtvis på att få besked för att sortera upp sin tillvaro så är ju månader en evighet, säger Olof Risberg, psykolog på Rädda Barnen.

Strömmen av ensamkommande asylsökande minderåriga blir bara fler. 2004 kom 388 barn. I år räknar Migrationsverket med att det kommer totalt 2400 personer. 

Och myndigheten uppskattar att det behövs 500 nya platser före årsskiftet för att hantera situationen. Idag är det 170 av landets 290 kommuner som tecknat överenskommelser med Migrationsverket.

Drygt hälften av de asylsökande barnen som kommer utan anhöriga är mellan 16 och 17 år, runt 35 procent är mellan tolv och 15 år, och de allra är flesta pojkar från Afghanistan och Somalia.

Även för ett år sen var läget akut, då deklarerade migrationsminister Tobias Billström att om inte kommunerna bättrar sig finns risk att det blir en tvingande lagstiftning. Det är något som Migrationsverkets Dan Eliasson vill undvika.

– Men nånstans om inte systemet fungerar och barn blir hängande rättslösa mellan olika kommuner. Ja, men då kanske man i undantagsfall måste överväga tvångsanvisningar till kommuner. Men det är i grund och botten en fråga för riksdagen att besluta om, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".