Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
YTTRANDEFRIHETSKOMMITTÉN

Förslag på stärkt yttrandefrihet för nya medier

Publicerat fredag 22 oktober 2010 kl 12.56
"Man kommer att hitta den ansvarige"
(1:44 min)
Justitierådet Göran Lambertz.

Yttrandefriheten behöver stärkas genom att också nya medier och diskussionsforum på exempelvis nätet får grundlagsskydd. Därför föreslår i dag Yttrandefrihetskommittén tre olika modeller som gör att exempelvis också bloggare och internettidningar kan få bättre skydd.

– Nu förekommer en mycket stor del av alla yttranden på internet, och man kan verkligen fråga sig att det är rimligt om en tryckt tidning har bättre skydd än en tidning som har valt att lägga sig enbart på nätet, säger justitierådet Göran Lambertz, som leder utredningen.

I dag har exempelvis tryckta tidningar och radiokanaler en ansvarig utgivare som är juridiskt ansvarig för de uttalanden som görs. Dessutom har exempelvis offentliganställda som berättar något för de här medierna ett anonymitetsskydd.

Yttrandefrihetskommittén utreder nu hur den här typen av skydd också ska omfatta nya medier. Ett förslag är att alla organ oavsett teknisk form där någon tar på sig ansvaret för vad som sprids, ska få ett grundlagsskydd. Ett annat är att klassiska massmedier ska få skyddet automatiskt och nyare former om någon där tar på sig ansvaret. Lambertz ser fördelar med dessa modeller.

– Man kommer att veta hela tiden om ett yttrande är skyddat av grundlagen eller inte, och man kommer att hitta den ansvariga, säger Göran Lambertz.

En annan variant är att alla uttalanden som är journalistiska, syftar till debatt eller är konstnärliga ska få sådant här skydd. Det skulle stämma bäst med dagens EU-regler, men samtidigt betyda att om det blir en tvist måste någon avgöra om ett yttrande exempelvis är journalistiskt. Det är en nackdel enligt Lambertz.

– Det är en lite luddig avgränsning att säga att ett yttrande ska ha ett visst ändamål, och den lilla oklarheten gör att systemet inte blir enkelt, utan ganska krångligt.

Utredningen kan landa i att ingen av modellerna är tillräckligt bra och då får den i stället försöka anpassa dagens regeringsform och yttrandefrihetsgrundlag till moderna former av medier.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".