Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vinterbete tvistefrågan i renbetesavtal med Norge

Publicerat tisdag 26 oktober 2010 kl 07.30
"Det får allvarliga konsekvenser"
(2:14 min)

Ett förslag till avtal om renbete mellan Sverige och Norge möter hård kritik efter att frågan varit ute på remiss. Renskötarna i Sverige har enhälligt sagt nej via sin huvudorganisation och ett flertal remissinstanser i Myndighetssverige är kritiska.

Vid rengärdet i Härbergsdalen i norra Jämtland är renägarna oroliga för att mista renbetesmarker till renägare i Norge.

I över 250 år har det gränsöverskridande renbetet mellan Sverige och Norge varit reglerat på ett eller annat sätt, men grundprincipen har varit att renar från både Sverige och Norge ska ha tillgång till renbete på bägge sidor riksgränsen.

De senaste åren har länderna saknat avtal men för ett år sedan lyckades en förhandlingsdelegation lägga fram ett konventionsförslag som de bägge ländernas jordbruksministrar har undertecknat.

Konventionsförslaget reglerar tullbestämmelser, skatteregler och vapenlagar som är knutet till den gränsöverskridande renskötseln och härvidlag är i stort sett alla parter eniga.

Till konventionen hör dock också ett så kallat områdesprotokoll som ska reglera när, var och hur svenska renar får vara i Norge och vice versa.

Det är detta protokoll som de svenska samebyarna enhälligt har sagt nej till efter att många samebyar måste släppa ifrån sig eftertraktade vinterbetesmarker till renskötare från Norge.

De svenska samebyarna får stöd från många håll. Advokatsamfundet anser i ett yttrande att förslaget är ett ingrepp i de svenska samebyarnas uråldriga renbetesrätt som kan strida mot såväl grundlagen som Europakonventionen.

Diskrimineringsombudsmannen anser att förslaget saknar analyser av dessa juridiska konsekvenser.

– Vi menar att promemorian lämnar centrala frågor outredda. Vi är kritiska till att det saknas konsekvensanalyser av bland annat konventionens effekter för samebyarna och för renskötselrätten, säger Björn Brodin, utredare hos Diskrimineringsombudsmannen.

Även länsstyrelsen i Jämtland är orolig över förslaget, dels över att samebyarna i norra Jämtland riskerar att förlora vinterbete.

Länsstyrelsen befarar också att samebyarna i Härjedalen mister marker till Norge. De har dessutom i domstol förlorat stora vinterbetesområden på privat mark.

– Det får allvarliga konsekvenser. Vi börjar i den ändan. Vi har föreberett för vår landshövding och för Dalarnas landshövding att uppvakta ministern i den här frågan, säger Kristina Jonsson, rennäringschef vid länsstyrelsen i Jämtland.

Innan konventionen träder i kraft måste riksdagen i Sverige och stortinget i Norge säga sitt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".