Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksbanken höjer räntan och sänker prognosen

Uppdaterat tisdag 26 oktober 2010 kl 11.25
Publicerat tisdag 26 oktober 2010 kl 09.34
Christer Hillbom: "Det är väldigt bra drag i svensk ekonomi"
(1:39 min)

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,00 procent. Samtidigt sänker banken prognosen för den framtida räntan.

Höjningen av reporäntan är den tredje i rad sedan i somras.

Banken räknar med att reporäntan första kvartalet 2011 ligger på 1,3 procent, jämfört med den tidigare bedömningen på 1,4 procent. Under kvartalet fyra bedöms räntan ligga på 2,0 procent, mot tidigare prognos på 2,4 procent.

Ett år senare beräknas reporäntan ligga på 2,9 procent, mot tidigare prognos på 3,3 procent.

Ytterligare ett år senare har banken höjt räntan till 3,4 procent, enligt den egna prognosen.

Riksbanken skriver upp tillväxten för 2011 från tidigare beräknade 3,5 procent till 3,8 procent. Samtidigt höjs tillväxtprognosen för 2010 från 4,1 till 4,8 procent. 2012 och 2013 räknar Riksbanken med en tillväxt kring 2,5 procent.

Inflationsprognosen skrivs samtidigt ned till 1,7 procent, mätt med Konsumentprisindex, under 2011 och 2,2 procent under 2012. Tidigare räknade Riksbanken med en inflation på 1,9 respektive 2,5 procent för de båda åren.

Även den underliggande inflationstakten (KPIF) skrivs ned 2012, från 1,7 till 1,5 procent.

Riksbanken räknar i sin rapport med att arbetslösheten faller tillbaka de närmaste åren och att den i slutet av prognosperioden kommer att ligga på drygt 6,5 procent. Arbetslösheten i Sverige är nedjusterad under hela prognosperioden.

Riksbanken räknar också med att det blir låga löneökningar men att löneökningstakten gradvis stiger.

Två ledamöter i direktionen, Karolina Ekholm och Lars EO Svensson, reserverade sig mot beslutet att höja reporäntan. De förordar även en lägre reporäntebana, med sikte på 2,7 procent vid prognosperiodens slut.

"Den svenska ekonomin växer snabbt. Styrkan i återhämtningen i USA och Europa är däremot fortsatt osäker", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Riksbanken motiverar den sänkta räntebanan med den osäkra omvärldskonjunkturen.

"Till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden bedöms däremot inte reporäntan behöva höjas lika mycket de kommande åren", skriver banken.

Riksbanken konstaterar att BNP-tillväxten i Sverige är starkare än i både euroområdet och i USA. Det beror, enligt bankens analys, bland annat på att Sverige drabbades hårdare än andra länder när världshandeln dämpades under den ekonomiska krisen. Men nu leder den kraftiga uppgången i världshandeln till att Sverige genom sin höga exportandel gynnas. Dessutom har Sverige starka offentliga finanser och samtidigt ett högt hushållssparande. Många andra länder har också drabbats av stora prisförändringar på bostadsmarknaden men Riksbanken pekar på att den ganska stabila utvecklingen på bostadsmarknaden i Sverige är en anledning till att strukturella problem har kunnat undvikas i den svenska ekonomin.

Kronan tog stryk och föll med fem öre mot dollarn och sju öre mot euron efter räntebeskedet, med en sänkt ränteprognos.

Även räntorna föll markant. Den tioåriga statsobligationen tappade 0,03 procentenheter, medan den tvååriga föll med 0,05 procentenheter.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, konstaterar att samtidigt som Riksbanken drar ner räntebanan så höjer banken prognosen för tillväxten och arbetsmarknaden.

– Det är ju lite olika budskap, men vi delar den synen och tycker att det är en rimlig bedömning både av tillväxt och räntan, säger Winsth och fortsätter:

– Vi har hela tiden hävdat att vi har en omvärld som kommer att påverka oss längre fram och därför bör man inte gå lika högt. Och det är det man nu tar hänsyn till.

Diskussionen om vad som ska anses vara en normal nivå på reporäntan kan också ha påverkat Riksbanken, enligt Annika Winsth.

– Är den verkligen fyra procent som Riksbanken har sagt? De senaste åren har vi legat på tre procent, och vi tycker att det är en mer rimlig nivå.

Om att två ledamöter i direktionen reserverade sig mot räntehöjningen och förordade en ännu lägre räntebana säger Winsth:

– Det är kanske lite överraskande ändå, med tanke på hur starkt svensk ekonomi går, att man vill stanna på en ränta på 0,75 procent.

Höjningen från 0,75 till 1,0 procent var väntad. Mindre väntat var däremot att Riksbanken skulle sänka räntebanan, enligt Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

– Det var inte helt väntat, även om det låg i korten. Bakom det här ligger bland annat att det går lite svagare i omvärlden. Konjunkturen går lite knackigare i USA och det går sämre i Europa med alla åtstramningar. Riksbanken räknar med att det kommer att dämpa exporten, säger Tor Borg.

Även om två av ledamöterna reserverar sig både mot räntehöjningen och räntebanan verkar de vara mer överens än tidigare, bland annat när det gäller räntebanan.

– De verkar ha närmat sig varandra inom direktionen, säger Tor Borg.

Det råder förvirring kring penningpolitiken, enligt Tomas Ernhagen, Fastighetsägarnas chefekonom, som anser att trots nedjusteringarna har räntebanan ändå för stora höjningsambitioner.

Han bedömer att "De fyras gäng med Stefan Ingves" bedriver penningpolitik "med det enda syftet att stoppa bostadsprisernas uppgång och minska hushållens vilja att belåna sig".

Detta kan enligt Ernhagen få negativa effekter på ekonomin i övrigt, som kan bli allvarliga.

"Om det skapas osäkerhet om penningpolitikens mål, kan den inte uppfylla sin funktion som ankare för alla de beslut som fattas löpande i ekonomin. Det kan påverka allt från lönekrav till företagens prissättning", skriver han.

Branschorganisationen Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson är inne på samma spår som Fastighetsägarnas chefekonom.

"Riksbanken får inte offra småföretagen för att bekämpa de hotande bubblorna på bostadsmarknaden. Därför var det klokt och riktigt att Riksbanken också skruvade ner sin räntebana något. Alltför snabba räntehöjningar riskerar att knäcka både småföretagen och uppgången", skriver Företagarna i ett pressmeddelande.

Nordmark Nilsson anser att bollen nu ligger på finansdepartementet.

"De tre viktigaste frågorna för de små företagen är lägre arbetsgivaravgifter, reformerade turordningsregler och regelförenkling", skriver hon i en kommentar.

– Svensk ekonomi växer snabbt och kommer även fortsättningsvis att växa snabbt. Med den ekonomiska utvecklingen behöver vi höja räntan, säger riksbankschefen Stefan Ingves vid en pressträff.

Räntan behöver också fortsätta höjas under överskådlig tid. Men eftersom utvecklingen i omvärlden är svagare än Riksbanken trott tidigare kommer det att gå långsammare än vad de tidigare räknat med, enligt Ingves.

Riksbanken räknar med att svenska kronan fortsätter att stärkas och tror på en nivå på växelkursen som är en "återgång till något mer normalt", enligt Ingves.

– Vi tror att kronan fortsätter att stärkas, men vi ser ingen större dramatik kring detta. Det som talar för det här är att vi kommer att ha en högre tillväxt och en högre räntenivå än i andra länder, säger Ingves.

TT

Fakta räntan

Höjning av räntekostnaderna vid olika räntesatser och storlek på lån. Avrundat och räknat efter skatteavdrag per månad.

Lån................. 0,25 procent... 1 procent... 2 procent
500 000 kr....... 75 kr.............. 300 kr .......600 kr
1 000 000 kr.... 150 kr............. 600 kr ......1 200 kr
3 000 000 kr.... 450 kr............ 1 750 kr .... 3 500 kr
Källa: Länsförsäkringar (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".