Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Förslag från utredare

Lagbrott med sex utan samtycke

Uppdaterat onsdag 27 oktober 2010 kl 16.34
Publicerat onsdag 27 oktober 2010 kl 09.28
"Behövs för att täppa till brister"
(2:10 min)
Både måste vilja, enligt utredningsförslaget. Foto: Sandra Qvist/Scanpix.

Det bör vara olagligt att ha sex med en person utan att han eller hon har givit sitt samtycke, anser regeringens egen utredare, domaren Nils Petter Ekdahl. Han vill införa den ny brottsrubriceringen sexuellt övergrepp, som en av flera förändringar av den nuvarande sexualbrottslagstiftningen.

 |

– Det behövs dels för att markera betydelsen, men också för att täppa till viss brister som finns i lagen - att man har situationer där man har ett brottsoffer som reagerar helt med passivitet, det som i forskningen har kallats "frozen fright". Man blir alltså så rädd att man inte gör något motstånd över huvud taget. Gärningsmannen behöver inte använda våld och man kan inte heller säga att det är något utnyttjande, säger utredaren Nils Petter Ekdahl.

Han har på regeringens uppdrag sett över den svenska sexualbrottslagstiftningen. Ekdahl föreslår att fler fall av sexuella utnyttjanden ska dömas som våldtäkt än idag.

Han föreslår också att lagen kompletteras med en bestämmelse som kallas sexuellt övergrepp. Oavsett om det har förekommit tvång eller utnyttjande ska det bli möjligt att straffa den som har sex med någon som inte tillåter det. Det brottet ska kunna ge fängelse upp till fyra år

– Visst är det svårt att definiera vad samtycke är, men vi har varit väldigt tydliga med att det absolut inte behöver vara skriftligt eller muntligt. Ett samtycke kan ju vara det som är det typiskt sett vanligaste - ett medagerande, en successivt ökande intimitet mellan två parter, säger Nils Petter Ekdahl.

Om en sådan fråga kommer upp i rätten - är det inte väldigt svårt att bevisa det ena eller det andra?

– Sexualbrotten är generellt sett väldigt svåra att bevisa och det kommer man inte att komma runt vilken lösning man än väljer. Vi måste vara realistiska och inse det.

Frågan om en speciell samtyckesbestämmelse har debatterats och också utretts tidigare, men inte lett till färdigt lagförslag från regeringshåll.

Justitieminister Beatrice Ask vill inte idag ha en färdig åsikt, men är ändå försiktigt positiv till utredarens förslag.

– Det är svårt rent juridiskt och det har inte funnits underlag eller förslag som har visat på hur man kan göra det på ett bra vis. Nu lägger utredaren ett förslag, eller rättare två förslag, men förordar det ena - och jag är väldigt intresserad av vad remissinstanserna kommer att tycka om det, säger Beatrice Ask.

Utredaren föreslår också att straffskalorna skärps när det gäller sexuellt utnyttjande av barn och att vissa fall, som idag bedöms som det lindrigare brottet sexuellt övergrepp, i stället ska bedömas som våldtäkt mot barn.

Straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud välkomnar utredningens förslag.

– Många som blir utsatta för ett hot om sexuellt övergrepp blir helt passiva. Det behövs inget våld eller hot och de situationerna är inte straffbara. Det är det som är väldigt viktigt att man nu markerar att att utföra en sexuell handling mot någon som är som en trasa, det är inte tillåtet - det är ett brott, säger professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud.

– Det som det handlar om är inte om det har använts våld eller hot. Det handlar nämligen om huruvida den som utförde den sexuella handlingen hade klart för sig att det här var något som den här personen ville att han skulle göra då, där och på det sättet.

Och hur ska man kunna bevisa det?

– Det handlar naturligtvis i första hand om deras utsagor. Men det är precis som idag att det kommer att vara omständigheterna i det hela som man får gå på. Det kommer säkert att bli - och ska vara - en gråzon där det finns anledning att tro att det har begåtts ett brott, men det går inte att bevisa och då ska man inte döma, säger Madeleine Leijonhufvud.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".