Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt färre odlare satsar på sockerbetor

Publicerat fredag 29 oktober 2010 kl 16.08
"Ekonomiska risken är större med betor"
(2:53 min)
Sockerbetor lastas av på Örtofta sockerbruk i Skåne. Arkivfoto: Stig-Åke Jönsson/Scanpix.

Årets skörd av sockerbetor eller betkampanj är i full gång. Men det är allt färre lantbrukare som väljer att satsa på betor. De senaste tio åren har antalet betodlare i Sverige mer än halverats.

En som fortfarande odlar sockerbetor är Nils T Frank, tredje generationens betodlare i Remmarlöv utanför Eslöv.

– Jag ser det som en riskspridning att inte bara odla spannmål utan fördela på olika grödor som har olika cykler både biologiskt och ekonomiskt, säger han.

På fälten utanför gården i Remmarlöv ligger berg av sockerbetor redo för transport till sockerbruket. Men Nils T Frank har fått färre och färre kollegor.

För tio år sedan fanns 4 400 betodlare i Sverige, den absoluta majoriteten i Skåne. I dag finns färre än hälften, eller 2100 kvar.

Lönsamheten för odlingen har minskat, till stor del beroende på EU:s sockerreform från 2006 då man för att skapa balans på marknaden och harmonisera de europeiska priserna med världspriserna sänkte produktionskvoterna med cirka 30 procent och även stödet till betodlarna minskade.

Säsongen 2005-2006 låg det grundpris som odlaren fick för 100 kilo betor på nästan 44 kronor, ifjol låg det på under 27.

Det här har gjort att större drift krävs för att det ska var lönt att odla betor och även priserna på andra grödor har påverkat säger Nils T Frank.

– Vi hade ju vissa år med väldigt bra spannmålspriser. Sedan är betorna en dyrare odling. Man binder in mer pengar i ett hekto betor än i ett hekto spannmål, så risken blir då något större, säger han.

Sockerreformen har också påverkat produktionsledet. Sockerbruket i Köpingebro utanför Ystad lades ner för några år sedan som en direkt konsekvens av de sänkta kvoterna.

Sveriges sista kvarvarande bruk finns nu i den lilla byn Örtofta norr om Lund. Betkampanjen inleddes för drygt en månad sedan och just nu är det full fart berättar fabriksdirektören Bengt Högberg medan han guidar runt på bruket.

– Vi avverkar i fabriken ungefär 20 000 ton betor per dygn, mellan 500 och 600 lastbilar, säger han.

Ifjol var skörden riktigt bra, men i år är den mer normal, berättar Bengt Högberg.

– Det beror framför allt på att sådden var lite senare och att det i somras var lite torrt också så att betorna stannade upp lite grand i tillväxten.

Hur framtiden kommer att se ut för den svenska sockernäringen beror liksom för annat jordbruk till stor del på vad som sker i Bryssel.

EU:s nuvarande kvotordning går ut 2015. Vad som händer efter det är oklart, men skulle man gå mot en ökad marknadsanpassning så har sockerreformen gjort att de odlare som finns kvar i Sverige är bättre rustade, säger Claes Renström, handläggare på Jordbruksverket.

– Det beror dels på att de har en större areal som man odlar på så att man kan sprida sina kostnader på ett effektivt sätt, els att man har utvecklat hanteringen ev betorna så att man får bättre kvalitet på betorna och i slutändan en bättre avkastning på sockret. Man får fram mera socker ur betan, säger Claes Renström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".