Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Juristbyrå får hård kritik för indrivning

Uppdaterat söndag 31 oktober 2010 kl 12.30
Publicerat söndag 31 oktober 2010 kl 06.00
Stämd åtta år efteråt
(2:29 min)
Mats Eriksson.

Många företagare som gått i konkurs överraskas många år efteråt av krav på att betala bolagets skulder. Företaget Krafman AB har som affärsidé att i efterhand kräva styrelseledamöterna på betalning. Men metoderna som används är starkt ifrågasatta.

Mats Eriksson drev en lanthandel som gick i konkurs 2001. Åtta år senare blev han stämd på en skuld som bolaget haft.

- Han sa till mig: är det fel att jaga ekonomiska brottslingar? Jag är ingen ekonomisk brottsling, säger Mats Eriksson.

Det handlar om en regel i aktiebolagslagen som gör att styrelseledamöter i vissa fall kan få personligt betalningsansvar för ett företags skulder.

Det är många företagare som långt efter konkursen får brev där det står att de inte gjort rätt, och måste betala ur egen ficka.

För vissa har det handlat om en halv miljon kronor som de åtta - nio år efteråt kan bli skyldiga.

Men det är inte säkert att det är fordringsägarna själva som kommit på att de vill ha pengarna.

Juristbyrån Krafman AB har specialiserat sig på att söka upp fordringsägare och erbjuda sig att kräva tillbaka pengarna. Som betalning tar Krafman AB provision på det som bolaget lyckas inkassera.

Men Krafman AB:s metoder kritiseras av både advokater och stora inkassobolag för att vara oetiska.

– Vi är ju angelägna om att ha en ombuds-integritet i den delen. Vi driver in pengar i egenskap av ombud för våra kunder, säger Linda Ljunggren är chefsjurist på Intrum Justitia Sverige.

– Det är inte så att vi ska uppfattas som att vi driver in pengar till oss själva, eller i egen sak. Vilket kan vara risken om man väljer den prissättningsmodellen kanske.

Mats Eriksson advokat, Stefan Widenholm, ifrågasätter i vems intresse de gamla skulderna drivs in.

– I det här fallet är det uppenbart att det är i Krafmans intresse primärt, därför att fordringsägarna själva inte har kontaktat till exempel Mats.

– Man har inte räknat med att få betalt från honom, säger Stefan Widenholm.

Men Per-Inge Krafman, chefsjurist på Krafman AB, tillbakavisar kritiken:

– Du glömmer en viktig sak, och det är att de allra flesta uppdrag som vi har och jobbar med just nu är uppdrag som våra uppdragsgivare skriver till oss om och frågar: Finns det ansvar här, och om det gör det, kan ni hjälpa oss med att driva in?

Men det är ju för att ni från början kontaktat dem?

– Men det gjorde vi för många år sedan, för att starta relationen. Det kan ju inte belasta oss för all evig tid, säger Krafman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".