Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Data- och telefontrafik ska sparas i ett halvår

Uppdaterat torsdag 11 november 2010 kl 12.26
Publicerat torsdag 11 november 2010 kl 10.00
Presskonferens om datalagringsdirektivet
(16 min)

Regeringen har fastställt ett förslag om lagring av telefon- och datatrafik för att bekämpa brottslighet. Det är ett led i införandet av EU:s datalagringsdirektiv. Justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade förslaget på en presskonferens på Rosenbad i dag.

De uppgifter som ska lagras, enligt direktivet, är vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de befann sig och vilken utrustning som de använde. Innehållet i kommunikationen ska däremot inte lagras, förklarar justitieministern.

- Det är ett nödvändigt och väldigt effektivt redskap och det gör att man har bättre förutsättningar att utreda, avslöja och åtala för allvarliga brott, säger hon.

I dag har svenska brottsbekämpande myndigheter redan tillgång till trafikuppgifter som kan användas när allvarlig och organiserad brottslighet ska utredas.

Hård kritik har framförts av dem som tycker att direktivet inskränker den personliga integriteten och leder till ett övervakningssamhälle. Att spara data är ett redskap i kampen mot terrorism och var först syftet med direktivet. Datalagringsdirektivet togs fram efter bombdåden i Madrid och Londons tunnelbanor 2005. Men nu är syftet allt mer åt att bekämpa grov brottslighet i allmänhet.

Kritikerna menar att informationen riskerar att läcka ut när mindre leverantörer ska ansvara för lagringen och dessutom lägga uppdraget på underleverantörer.

- Det finns alltid en risk vid lagring av uppgifter och det är därför som vi inte vill ha en väldigt lång lagringstid utan försöker begränsa till det minimum som direktivet kräver. Sen är det så att post- och telestyrelsen kommer att ha i uppgift att bevaka den säkerhet som operatörerna har, säger Beatrice Ask.

Regeringen föreslår kortast möjliga lagringstid enligt direktivet, som är sex månader, med hänsyn till den personliga integriteten. Trafikuppgiftsutredningen som tagit fram förslag om hur Sverige skulle kunna införa direktivet föreslog däremot ett års lagringstid.

Utredningen tyckte även att regleringen skulle ske i förordning men regeringen beslutade att den skulle införas i lag istället. Det innebär att riksdagen får mer kontroll över integritetsintrångets omfattning. Uppgifterna får endast lämnas ut vid brottsbekämpning.

De lagrade uppgifterna får inte avslöja innehållet i kommunikationen understryker justitieministern och får endast begäras ut av de brottsbekämpande myndigheterna när det finns misstanke om brott som kan ge fängelse. Men regeringen öppnar även upp att det ska räcka med brott som ger böter för att få ut abonnemangsuppgifter och datorers IP-nummer. Det kommer att regleras i kommande lagförslag.

- Vi måste få ut den informationen, till exempel om vi ska komma åt sådana som söker kontakt med barn i sexuellt syfte på nätet och annat. Det är viktigt att den möjligheten finns, säger Beatrice Ask.

Ett förslag till lagrådsremissen läckte ut redan i oktober i år. Då framkom det att uppgifter får hämtas ut av polis och åklagare även om det inte handlar om ett brott som har fängelse som straff.

-DDR-samhället rycker allt närmare, sa Jon Karlung, styrelseordförande för bredbandsföretaget Bahnhof, då till TT.

Kritiken är stor även från leverantörerna som ska stå för kostnaderna. Enligt förslaget ska leverantörerna stå för kostnaderna för lagring, säkerhet och anpassning av systemen. Myndigheterna ska stå för kostnaderna när uppgifter ska lämnas ut.

Enligt regeringens beräkningar så kommer kostnaderna för lagring uppgå till cirka 200 miljoner kronor. Kostnaderna för att lämna ut uppgifterna beräknas uppgå till 20 miljoner kronor årligen. Men justitieministern menar att leverantörena redan lagrar en del uppgifter idag.

- Då har man ju redan de här kostnaderna och de används för fakturering och olika typer av företagsbedömningar, förklarar hon.

Sverige har dömts av EU-domstolen för att vi inte har infört direktivet. En ny stämning kan leda till höga böter och vite tills direktivet är infört. Men justitieministern hoppas nu på att Sverige slipper höga kostnader för att direktivet inte infördes i tid. Målet är att lagen ska införas den 1 juli 2011.

Om längden på hur länge uppgifter ska sparas höjs ökar risken för att uppgifterna används på fel sätt.  
- Vi har valt den minsta tiden som en rimlig avvägning, säger Beatrice Ask.

- Fick polisen bestämma skulle uppgifterna sparas en längre tid, förklarar Beatrice Ask.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".