Antalet antibiotikarecept ska minska kraftigt

Publicerat torsdag 16 december 2010 kl 01:00
För vissa infektioner är effekten av antibiotika marginell, säger Otto Cars, ordförande i Strama. Att minska antibiotikaförskrivningen är viktigt för att minska ökningen av resistenta bakterier. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
1 av 2
För vissa infektioner är effekten av antibiotika marginell, säger Otto Cars, ordförande i Strama. Att minska antibiotikaförskrivningen är viktigt för att minska ökningen av resistenta bakterier. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
Klicka för grafik - Färre antibiotikarecept
2 av 2
Klicka för grafik - Färre antibiotikarecept

Antalet recept på antibiotika som skrivs ut i öppenvården ska sänkas med 29 procent på fyra år för att motverka utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. Det är ett av regeringens mål i en ny satsning på patientsäkerhet som presenteras i dag. De landsting som lyckas, får del av regeringens patientsäkerhetspeng på en halv miljard kronor.

Överläkare Karin Tegmark Wisell vid Smittskyddsinstitutet välkomnar satsningen för patienternas skull:

– Det är en patientsäkerhetsfråga, att man får antibiotika och rätt typ av antibiotika när det behövs, men man ska inte utsättas för onödiga risker med antibiotika när det inte finns skäl för det.

Målet som regeringen har satt upp innebär att antibiotikaanvändningen i öppenvården ska minska med mer än 1 200 000 recept under de närmaste fyra åren.

Det är en kraftig nedgång, men det finns länder som redan ligger där eller under till exempel Holland och Schweiz. Och Karin Tegmark Wisell tror inte att det kommer att innebära ökade risker för patienterna:

– Den bedömning vi gör är att den här sänkningen ska inte innebära någon fara för patienterna. Det är enbart en sänkning av den andel vi ser utgörs av recept som inte fyller något syfte, säger hon.

För vissa landsting kommer det krävas en större ansträngning att nå målet, det vill säga där det används mest, till exempel i Stockholm och Skåne.

Professor Otto Cars som leder nätverket Strama tror att det kan bero på bristande kännedom om problemen:

– Det är alldeles klart att det finns en kunskapsbrist. För vissa infektionstyper vet vi i dag att antibiotikaeffekten är marginell och till och med nästan ingen alls – och då ska vi naturligtvis inte använda de här medlen.

På Sveriges kommuner och landsting tror Göran Stiernstedt att onödig antibiotikaförskrivning kan bero på att läkare känner sig pressade att skriva ut - av tidsbrist eller patientkrav. Och han hoppas att också de högförbrukande landstingen ska klara målet:

– Det återstår att se, men jag räknar med att det blir väldig fart på de landstingen, som naturligtvis har en extra utmaning. Å andra sidan finns det landsting som klarar sig betydligt bättre som visar att det är fullt möjligt att sänka.

Och även om Sverige i dag fortfarande har ett relativt lindrigt resistensläge jämfört med många andra länder, så varnar Otto Cars för framtiden.

– Vi tror att det är bråttom. Vi har ett obehagligt resistensläge runt omkring oss och vi ser också en ökning av resistensen i Sverige. De enda vi kan göra egentligen är öka takten i att ta bort den onödiga behandlingen, säger Otto Cars.


Skriv ut

Mer om...

Medicin

Dela