Kung Carl Gustafs traditionella jultal 2010

Publicerat lördag 25 december 2010 kl 12:40
Kung Carl Gustaf håller sitt traditionella jultal. Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio.
"Jag vill tillönska er alla en god fortsättning på julen." Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio.

På juldagen höll kung Carl XVI Gustaf traditionellt sitt jultal till svenskarna hemma och utomlands. Det spelades in för några dagar sedan i prins Bertils våning på Kungliga slottet i Stockholm. Kungen blickade tillbaka på året som gått med bland annat kronprinsessan Victorias bröllop med prins Daniel och Bernadottejubiléet. Här kan ni både lyssna på och läsa hela talet.

H.M. Konungens jultal 2010


Kära svenskar hemma och utomlands.

Jag vill tillönska er alla en god fortsättning på julen.

När jag blickar ut genom fönstret här på Slottet denna kalla och snöiga vinter 2010 ser jag Nationalmuseum genom snöyran på andra sidan Strömmen. Där visas utställningen ”Härskarkonst”. Det är en av de många manifestationer som i år har ägnats Bernadottejubiléet.

I år är det 200 år sedan som Sveriges riksdag samlades i Örebro och valde Napoleons marskalk Jean Baptiste Bernadotte till ny tronföljare. Det var inledningen till den långa fredsperiod som vi har haft lyckan att uppleva allt sedan dess, en förmån som få andra länder på jorden delar med oss. Under Karl Johans tid som först tronföljare och senare regent lades också grunden till det moderna Sverige med bland annat en ny infrastruktur, bankväsende och utbildning.

Jag och min familj deltog i högtidlighållandet av tronföljarvalet i Örebro. Vi deltog också i firandet i Helsingborg av 200-årsminnet när Jean Baptiste Bernadotte först steg i land på svensk jord en stormig dag, den 20 oktober. Vi hade väl kanske inte heller någon vidare tur med vädret, men det dämpade inte feststämningen. Det gladde mig särskilt att min kusin, drottning Margrethe av Danmark, också deltog i firandet.

Julen är en tidpunkt då vi kan stanna upp ett tag för att samlas med våra nära och kära. Det är en tid för umgänge med familj, släktingar och vänner. Men vi måste också komma ihåg att det inte är alla som har någon eller några att dela julens glädje med.

Till alla er som är ensamma eller sjuka denna jul vill jag rikta en särskilt varm hälsning. Det är min förhoppning att också ni kan känna något av julens glädje, och att nästa år blir ett bättre och mer glädjerikt år för er. Det vilar ett särskilt ansvar på oss som under julen kan samlas i gemenskap med våra närmaste. Vi måste sträcka ut en hand och inkludera de i vår närhet som inte är lika lyckligt lottade. Detta är julens kärleksbudskap.

Julen är också en tid för eftertanke av det gångna året, och för förhoppningar inför det nya.

En stor händelse för mig och min familj under året var när vår äldsta dotter, och Sveriges tronföljare, kronprinsessan Victoria, vigdes med sin Daniel den 19 juni. Det var en strålande festdag och vår glädje delades med alla de hundratusentals människor som hade samlats längs kortegevägen och nedanför Slottet, och med alla de miljoner som följde bröllopet på tv runt om i hela landet och utomlands. Jag vill framföra mitt och min familjs varma tack för all den uppskattning och värme som har mött kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

I mitt jultal förra året nämnde jag att drottningen och jag avsåg att förverkliga en dröm sedan länge, att skapa ett forum för att belysa barn och ungdomars situation i världen. Syftet är att inspirera och stödja att FN:s barnkonvention efterlevs. Nyligen ägde också det första World Child and Youth Forum rum på Kungliga Slottet med över 400 deltagare. Här möttes inte bara företrädare för olika barnrättsorganisationer, utan också många barn och ungdomar. Just denna dialog mellan generationerna är viktig, något som drottningen underströk i sitt inledningstal.

I våras gjorde drottningen och jag ett statsbesök i Brasilien. Jag besökte också Kina strax efter invigningen av världsutställningen i Shanghai, och kronprinsessan och prins Daniel var där i höstas. Vi kunde konstatera att den svenska paviljongen hävdade sig väl bland de 190 länderna. Det fanns ett stort intresse i Kina för vad Sverige och svenska företag står för: kvalitet, hållbar utveckling, ny miljöteknik och innovationer.

I Sverige kan vi för stunden glädja oss åt en stark ekonomisk tillväxt. Exporten växer och sysselsättningen har börjat öka. Men vi har skäl att hysa respekt för den finansiella oron i omvärlden och vad den kan få för konsekvenser.

Vår planet är sårbar. Jag brukar tänka på jorden som ett äpple med jordskorpan tunn som ett äppelskal.

Hur skört detta skal är blev vi påminda om flera gånger under det gångna året. Haiti drabbades av en jordbävning där kanske så många som 200 000 människor omkom. Under året inträffade också kraftiga jordbävningar i Kina, Turkiet, och Mexiko. Vulkanutbrottet på Island, när äppelskalet brast, så att säga ledde till att en stor del av flygtrafiken i Europa fick ställas in på grund av utsläppen av aska.

Vi skadade också själva jordens yta. Oljeriggen som exploderade i  Mexikanska golfen resulterade i ett omfattande oljeutsläpp, där oljan fortsatte att strömma ut i flera månader.

Om jorden är ett äpple, så är livet på vår jord människor, djur och växter lika ömtåligt som daggen på ett äpple som man lätt kan gnugga bort mot ärmen. Vi måste på alla sätt värna om jordens miljö och arbeta för en hållbar utveckling. Vi måste lyckas förena de fattiga ländernas krav på en ekonomisk utveckling med behovet av åtgärder som tryggar vår gemensamma framtid på jorden.

Många blev besvikna över utgången av FN:s miljömöte i Köpenhamn förra året. Det är därför glädjande att det senaste mötet i Cancún i Mexiko tycks ha lett till resultat resultat som pekar mot en bättre framtida utveckling, även om det är långt kvar till bindande internationella avtal.

Detta är angelägna problem, för vi blir ju bara fler och fler. Jordens befolkning kommer redan 2050 att vara tre miljarder fler än idag. Hur skall vi få mat, vatten och energi att räcka, samtidigt som vi skapar en hållbar utveckling som bevarar miljön?

Svaret på den frågan är bättre kunskap - en kunskap som grundar sig på vetenskapliga fakta. Det är angeläget i en tid då allt fler människor inbillar sig att astrologi är en vetenskap.

Det här var frågor som diskuterades när de tio Kungliga akademierna samlades på Slottet förra månaden för ännu en omgång seminarier i serien ”Kunskapens krona”.

Ja, vi kan glädja oss åt att Sverige ligger långt framme som kunskapsnation. De svenska universiteten och högskolorna placerar sig allt bättre i de årliga, internationella jämförelserna. I Sverige skapas också flera nya internationella konkurrenskraftiga forskningsmiljöer.

I Lund byggs till exempel två nya internationella centrum för avancerad materialforskning, MAX IV och ESS. Vidare samverkar KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet i ett resurscenter för storskalig forskning inom molekylär biovetenskap och medicin.

Under det gångna året har vi fått nya insikter i människans tidiga ursprung. En svensk forskare, Svante Pääbo, har lyckats kartlägga arvsmassan hos vår - sedan länge utdöda - närmaste släkting, Neandertalmänniskan. Genom att jämföra denna arvsmassa och vår egen har vi fått helt nya kunskaper i vad som gör oss unika, till exempel vårt kvalificerade medvetande och intellekt och vår utvecklade sociala förmåga. Låt oss använda dessa egenskaper till att efter bästa förmåga skapa en bättre värld för alla.

Jag vill avsluta med ett par rader ur drottning Silvias bönbok. Det är en bön som har skrivits av ärkebiskop Anders Wejryd:

”Hjälp oss att bruka den livskraft du har lagt i din skapelse,
Så att vi blir förvaltare och inte förbrukare,
Uppbyggare och inte nedrivare”

Med dessa ord ber jag att än en gång få önska er alla en riktigt god jul, och sända er mina varmaste lyckönskningar inför det nya året.

(Texten är rättad den 28/12 efter att det framkommit att talet innehöll ett faktafel avseende befolkningsökningen.)

Skriv ut

Mer om...

Kungahuset

Dela