Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Teori bakom invandrares lägre levnadsstandard

Publicerat lördag 22 januari 2011 kl 17.52
Tre gånger så mycket som biståndet
(2:20 min)
Remitteringarna kan också delvis förklara att en del väljer bort svenskstudier. Foto: Claus Gertsen/Scanpix.

År efter år visar statistik att många som invandrat till Sverige har lägre levnadsstandard än infödda svenskar. En orsak kan vara att de skickar en del av sina inkomster till släktingarna som blev kvar i hemlandet, visar en ny studie.

Alicia Rodriguez brukar hjälpa vänner och anhöriga i Chile, när de hamnar i knipa.

– När familjer eller vänner frågar efter hjälp kan man inte säga nej, för det mesta. Det är när de verkligen har något bekymmer, sjukdom och så vidare, säger Alicia Rodriguez.

En studie från tankesmedjan Global Utmaning och Institutet för Framtidstudier tar upp en teori, att de invandrade invånarnas lägre levnadsstandard i Sverige delvis beror på att de ofta skickar pengar till deras forna hemländer.

– När man invandrar till Sverige har man skyldigheter och en press på sig att bidra till sina anhöriga i ursprungslandet under en period av livet när man kanske själv har ganska lite pengar, säger statsvetaren Lisa Pelling.

Enligt henne kan de så kallade remitteringarna delvis förklara koncentrationen av personer från samma land till vissa stadsdelar och trångboddheten.

– Har man en press på sig hemifrån att göra allt man kan för att kunna skicka hem pengar så är kanske att bo på en madrass hemma hos en släkting ett sätt att spara pengar, säger Lisa Pelling.

Remitteringarna kan också delvis förklara att en del väljer bort svenskstudier.

– Det är någonting som vi hör talas om, trots att man erbjuds plats på svenskundervisning inte kommer eller kommer dödstrött för att man har städat hela natten, säger Lisa Pelling.

Siffror från Världsbanken visar att de officiellt registrerade remitteringarna till utvecklingsländer förra året var 325 miljarder dollar.

Det är nästan tre gånger så mycket som biståndet till dessa länder.

Men Sverige saknar statistik. De svenska siffrorna baseras på en uppskattning från år 2002.

Hade man större koll på vart pengarna går, så skulle man ha en politik som sänker avgifterna för pengaöverföringar, säger Lisa Pelling.

– Det här är en skatt på några av samhällets allra fattigaste personer, som har de kanske allra lägsta inkomsterna i Sverige, som avvarar varenda krona för att hjälpa släkten därhemma och ska betala 10-15 procents avgift på de här pengarna, säger Lisa Pelling.

För Alicia Rodriguez har remitteringarna inte inneburit några större uppoffringar.

– För det mesta är det inte enorma summor, en tusenlapp, två tusen, det beror på. Jag kan inte säga att jag har varit tvungen att avstå någonting, som tur är har jag jobb, säger Alicia Rodriguez.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".