Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Regel om FRA-insyn blev meningslös

Publicerat tisdag 8 februari 2011 kl 17.00
Regel om FRA-insyn blev meningslös
(1:59 min)

Inte en enda person har i efterhand fått veta att Försvarets radioanstalt granskat när de exempelvis skickat e-post över Sveriges gränser, visar Signalspaningskommittén som offentliggjordes i dag. Att personerna skulle underrättas, var ett försök till integritetsskydd som de borgerliga partierna enades om.

– Den lagstiftningen kom ju till lite sent och var ju kanske en eftergift för opinionen, men vi har sett att det finns inga möjligheter för FRA att informera om detta för det är alltid så stark sekretess runt de här frågorna. Därför är den här lagstiftningen obsolet kan man säga, säger Inger René, ordförande i  Signalspaningskommittén.

Var då partierna helt fel ute när de gjorde den här överenskommelsen?

– Jag tror att de hade en bra tanke, men det har visat sig att det går inte att uppfylla den här lagparagrafen, säger Inger René.

Det var hösten 2008 som regeringspartierna efter hårda förhandlingar i riksdagen med riksdagsledamöter kom överens om att enskilda som övervakats skulle kunna få veta det i efterhand.

Redan då ifrågasattes om det över huvud taget var möjligt, och enligt Signalspaningskommittén, så är det alltså en meningslös regel. I stället borde staten lägga större resurser på att granska om eventuell spaning följt lagens regler, enligt kommittén. Det är en uppgift som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet har.

En annan omdiskuterad regel som ska säkra integriteten för exempelvis två svenskar som skickar meddelanden till varandra är att bara information som skickas till eller från utlandet får granskas. FRA försöker filtrera bort den helt svenska trafiken, enligt kommittén, men en del rent svensk trafik fångas upp av FRA. Det är ett problem att informationen slängs först när handläggare tittat på den, enligt Inger René.

– Det händer i enstaka fall, och vi har också pekat på det och sagt att man ska fortsätta att utveckla de här parametrarna så att man i så stor utsträckning som möjligt slipper det, för det är naturligtvis inte lyckligt att det är på det sättet, säger Inger René.

Är det något problem ut integritetssynpunkt för dem som faktiskt utsätts för spaning?

– Nej, när man ser att det här sådant som man inte har rätt att inhämta så förstör man det omedelbart. Men vi vill ju att den i och för sig lilla information som kommer den här vägen ska bli så minimal som möjligt, säger Inger René.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".