Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler anmäler utebliven skolgång

Publicerat onsdag 16 februari 2011 kl 02.55
"Kommunerna ger upp för lätt"
(3:30 min)
Klicka för grafik - anmälningar/kritik

Anmälningarna om att elever inte får tillräckligt stöd eller får gå i skolan ökar kraftigt, enligt nya siffror från Skolinspektionen. Och allt fler skolor och kommuner får kritik för att de inte följer skollagen på den här punkten.

– Det är oerhört sorgligt, framför i de de här fallen som handlar om barn som sitter hemma och av olika skäl inte kan, vill, orkar komma till skolan. Det är en katastrof för varje barn som det handlar om, säger Marie-Hélène Ahnborg som är inspektionsdirektör på Skolinspektionen:

Föräldrarnas anmälningar, om att deras barn inte för eller kan gå i skolan, ökade med 97 till 239 förra året, en ökning med 68 procent.

Anmälningarna om för dåligt eller inget stöd- nästan fördubblades till 610. Och kritikbesluten om dåligt stöd har aldrig tidigare varit så många, över 300 stycken.

Inspektionen tror att ökningarna kan bero på att föräldrar blivit mer medvetna, att det har blivit lättare att anmäla på webben, eller att skolorna blivit sämre.

Att skolor är dåliga på att ge stöd, är ofta bakgrunden till att elever stannar hemma.

Plikt att gå i skolan, betyder också att skolorna måste ge undervisning. Ändå går ungefär 150 barn inte alls i skolan. Ungefär 600 är borta en hel termin.

Listan på skolor och kommuner som brutit mot författningarna kring skolplikten och kritiserats av Skolinspektionen är lång. 

Ett exempel är Lagaholmsskolan och Laholms kommun, där en elev kände sig portad. Kommunen gjorde ingen utredning och inget åtgärdsprogram.

Ett anna exempel är Askersunds kommun där man sparade in elevens assistent i åttan och då kunde eleven inte gå i skolan längre.

De vanligaste bristerna är att skolorna inte utreder vilka svårigheter och behov eleverna har, vilket stöd som behövs och att de inte följer upp och utvärderar hur stödet fungerar.

– Det vi ser när vi gör våra tillsynsutredningar, det är flera olika saker. Vi ser att man inte i tillräcklig tar reda på: Vad är det för svårigheter som just den här individen har? Vad beror svårigheterna på? Alltså det vi kallar att man gör en ordentlig utredning. För det är först när man har gjort det som man kan vet och kan känna sig säker på att man sätter in rätt åtgärder. Många gånger försöker man sätta in stöd som kanske är helt fel, det är inte det som det här barnet behöver.

– Sedan ser vi att ibland sätter man inte in några åtgärder alls, utan kanske ger upp i ett för tidigt skede, när man ser att man inte når fram till föräldern eller till eleven, när eleven då väljer eller föräldern väljer, känner det som hopplöst och stannar hemma istället, så ger kommunen och skolan upp alldeles för tidigt.

-- För även om det är svårt, även om det är så att det har naturligtvis är frågan om komplicerade fall, så får inte kommunen och skolan ge upp, man måste hela tiden prova nya sätt och utan göra sitt yttersta för att ta reda på: Varför vill inte det här barnet vara i skolan? Så det här är ett allvarligt problem som kommuner och skolor måste ta på största allvar och jobba seriöst med, säger Marie-Hélèn Ahnborg:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".