Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Internationellt intresse för svensk studie om resistens

Publicerat torsdag 17 februari 2011 kl 16.14
"En cirkelgång av resistens i miljön"
(1:42 min)
Professor Otto Cars, på nätverket ReAct mot antibiotikaresistens. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio, Håkan Lindgren/Scanpix.

Den svenska studien om resistens i vattendrag runt indiska läkemedelfabriker, som Ekot rapporterat om tidigare idag, väcker nu internationellt intresse. I den ansedda tidskriften Nature beskrivs de nya rönen som oroväckande, eftersom sjukdomsframkallande bakterier kan bli svårare att behandla oavsett var i världen man befinner sig.

Nature skriver i dag att de kontinuerliga utsläppen av avloppsvatten fyllt med antibiotika skapat en härd av resistens i indiska vattendrag runt staden Hyderabad.

Flera experter som tidskriften refererar, betecknar situationen som oroväckande.

Dave Graham, vid universitetet i Newcastle, beskriver området i Indien som ett storskaligt laboratorieexperiment, där man prövar det värsta tänkbara scenariot, fast på riktigt.

Mikrobiologen Dave Ussery, vid Danmarks tekniska universitet, säger att studien visar på risken att resistensen överförs till bakterier, som är farliga för människor och kan ge allvarliga sjukdomar.

Och svenske professorn Björn Olsen vid Uppsala universitet gör en liknelse med ett vulkanutbrott där resistensen är som askmolnet, som faller ner någon annanstans, inte bara runt reningsverket.

Professor Otto Cars som arbetat med frågan om antibiotikaresistens i många år, och han menar att utsläppen från läkemedelstillverkningen är ytterligare ett hot mot den antibiotika, som fortfarande har kvar sin verkan.

– Det är svårt att säga i kvantitativa termer hur stort det problemet är i förhållande till den massiva felanvändningen av antibiotika inom både human och veterinärmedicinen som förekommer globalt. Allt utsläpp och all felanvändning av antibiotika måste man försöka komma åt.

– Risken är att det som släpps ut på det här sättet kommer tillbaka i kretsloppet i vatten, jord, djur, människor och föda, och att det här är en cirkelgång av både antibiotika och resistens i miljön, säger Professor Otto Cars, ordförande för nätverket ReAct.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".