Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
25 år sedan Palmemordet

Palmeutredningen havererade från början

Uppdaterat söndag 27 februari 2011 kl 14.50
Publicerat söndag 27 februari 2011 kl 05.00
"Efter ett år bröt alltihop samman"
(2:28 min)
Inga-Britt Ahlenius, ledamot av granskningskommissionen av Palmemordet. Foto: Scanpix / bildmontage: SR.

Måndagen den 28 februari är det 25 år sedan mordet på Olof Palme, ett mord som aldrig klarats upp och där polisutredningen fått svidande kritik genom åren. Allt gick snett från början, anser Inga-Britt Ahlenius, ledamot i den stora granskningskommissionen av mordutredningen som presenterades 1999.

– Det är nästan häpnadsväckande hur illa skött det var från allra första början. Man gjorde alla de fel man överhuvudtaget kan göra. Man spärrade inte av, skickade inte ut larm ordentligt och i sambandscentralen var det fullständigt kaotiskt, säger Inga-Britt Ahlenius.

Polis och andra institutioner i samhället ska stå pall, särskilt vid katastrofer. Palmemordet visade på flera svagheter och Inga-Britt Ahlenius frågar sig vad Sverige egentligen lärde sig av granskningskommissionens slutsatser.

Vid Stureplansmorden 1994 gjordes också många missar, liksom vid göteborgskravallerna 2001. Om inte NK hade haft övervakningskameror undrar Inga-Britt Ahlenius om mordet på Anna Lindh hade kunnat lösas.

På Sveavägen fanns inga kameror 1986 och mördaren är fortfarande okänd.

Utredningen riktade tidigt in sig på det så kallade PKK-spåret vilket ledde till att andra uppslag inte utreddes tillräckligt.

Hans Holmér tog ledningen över både förundersökningen och spaningsarbetet och fortsatte att vara länspolismästare.

– Dämed förenade han tre funktioner som normalt balanserar varandra i en mordutredning. Han satte alltså alla normala funktioner ur spel, och det är klart, efter ett år bröt alltihop samman, säger Inga-Britt Ahlenius.

PKK-spåret ledde ingenstans. När Christer Pettersson senare friades i hovrätten gick luften helt ur spaningsarbetet. Enligt granskningskommissionen borde Palmegruppen ha bytts ut då.

– Man skulle ha gett utredningen en nystart och den hade så klart varit i bättre läge om man hade dokumenterat slutsatser successivt, säger Inga-Britt Ahlenius.

Det är också något granskningskommissionen kritiserade skarpt, att spaningsarbetet inte dokumenterats och sammanfattats på ett strukturerat sätt. De konstaterade även att polisen borde bli bättre på att ta hjälp utifrån.

– Möjligen har man fortfarande brist på analytisk kapacitet, alltså brist på icke-polisiär personal med operationsanalytisk erfarenhet och erfarenhet av att leda projekt. Det är en bristande professionalitet i det anlytiska arbetet enligt vår mening, säger Inga-Britt Ahlenius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".