Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läs chatten med Cilla Benkö och Mats Svegfors

Publicerat tisdag 22 februari 2011 kl 11.56
Mats Svegfors och Cilla Benkö. Foto: Sveriges Radio

Hur ska public service framtid se ut? Vad vill Sveriges Radio göra? På torsdageb lämnade Sveriges Radios vd:ar Mats Svegfors och Cilla Benkö sin avsiktsförklaring inför den public service-utredning som tillsätts under våren. Därefter satte de sig för att svara på publikens frågor om framtiden för Sveriges Radio och public service.

moderator:Hej och välkomna! Chatten är nu startad och Mats Svegfors och Cilla Benkö är på plats för att svara på era frågor.
Anna H:Varför är Sverige ett av de mycket få länder där radio och TV ligger i två olika bolag? Spar man inte pengar genom att ha gemensam ekonom, administration och teknik?
Mats Svegfors:Vi samverkar nära med Sveriges Television och försöker ta hem alla de ekonomiska fördelar som kan finnas med samarbete. De stora fördelarna med två olika bolag är att radio inte helt hamnar i skugga av tv. Regelmässigt är det så i de länder där det är ett gemensamt bolag att resurser styrs från radio till tv. Mats S
Gösta Eriksson:Varför sänds program som Spanarna och På minuten i P1? Visst kan de vara underhållande men är i grunden flams och trams. SR borde kunna hålla lyssnarna med en renodlat seriös kanal. Underhållning saknas sannerligen inte i det totala svenska medieutbudet så den som vill roas går det ingen nöd på. Placera underhållningen i andra kanaler och låt P1 bli ett fredat seriöst revir.
Cilla Benkö:Hej Gösta! En talkanal utan underhållning tror vi inte att de flesta lyssnare vill ha. P1 är en väldigt framgångsrik kanal och når nästan 13 procent av befolkningen just för att det både går att få program av nyhetskaraktär, samhällsprogram och kultur varvat med andra ämnen och även lite förströelse. Underhållning av hög klass hör även hemma i P1.
tarendi:2.5 miljarder är mycket pengar som kan användas till andra saker i samhället. Hur motiverar ni att det behövs så mycket folk och pengar för att göra public service radio? Vad finns moroten för oss lyssnare att betala, nu är webben innehåller så mycket gratis musik och information?
Mats Svegfors:Ja, det är mycket pengar. Men lyssnare och tittare får också mycket för pengarna. Bara i radio har vi fyra rikskanaler och 25 (!) lokala kanaler. Det motsvarar åtminstone tre rikstidningar och 25 lokala tidningar. Sedan har tv två mycket stora kanaler och därtill bl a barnkanal och kunskapskanal som görs tillsammans med Utbildningsradio. Mats S
andrea:Varför behövs en ny lag för att Sveriges Radio ska kunna börja verka i de nya sociala medierna? Finns en sådan koppling?
Cilla Benkö:Lagen behövs inte för detta utan för att ge Sveriges Radio långsiktiga spelregler när det gäller både vårt uppdrag och vår ekonomi. Som det ser ut nu kan våra villkor ganska enkelt ändras beroende på hur den politiska kartan i Sverige ser ut för stunden. Vår tanke med en lag är att den ska vara förankrad hos en bred politisk majoritet över blockgränserna. Redan idag kan vi jobba tätt ihop med sociala medier och tänker också försöka göra det ännu mer framöver. Cilla
arma svenskar:Varför ska politiker bestämma vad som ska göras, en självständig public service ska använda sig av proffs med koll på hur public service utvecklas i andra EU-länder och till vilka kostnader. Och den insynsskyddade organisationen som drivs med miljarder skattekronor årligen är värdig ett DDR.
Mats Svegfors:Vår grundhållning ligger, som jag uppfattar det, mycket nära frågeställarens. Public service är en samhällsinstitution men inte en statlig institution. Riksdag och regering bestämmer ramarna för verksamheten men på intet sätt vad som sker inom dessa ramar. Mats S
Sonja D:Varför måste det "kosta skjortan" om man vill ha tillgång till CNN och BBC? Kan inte det ingå i public service?
Mats Svegfors:Problemet är just detta att alltmer av innehållet i framför allt tv kostar pengar. Därför är det särskilt viktigt att public service är kvar och kan erbjuda ett innehåll som man inte behöver betala särskilt för. mats S
J.B:Varför ska jag som inte tittar på SVT betala bara för jag har internet? Om allt ska sändas på nätet i framtiden finns det ju många möjligheter att sidan skyddas genom inloggning där betalande kan ta del av utbudet.
Cilla Benkö:Tanken är inte att du ska få en extra avgift. Vi har idag Radio- och TV-avgiften för den får du SVT, Sveriges Radios och Utbildningsradions utbud både i traditionell TV, Radio och på nätet. Avgiften är 2076 kronor/år och styrs av om du har en apparat som kan ta emot en hel strömmande TV-kanal. Har du det och betalar idag blir det ingen extra kostnad.
Ellert:Hur kommer ni i framtiden kunna skydda er källor med tanke på datalagringsdirektivet och FRA-lagen? Kan vi lita på att källorna får källskydd i framtiden?
Mats Svegfors:Vi introducerar nu det vi kallar "radioleaks" som innebär en högre skyddsnivå. Därmed är sagt att också vi är bekymrade för den ökade tekniska kontrollen av nätet. Men sedan är viktigt at säga att man kan fortfarande helt enkelt träffa en av våra nyhetsmedarbetare och på gammeldags sätt berätta det viktiga man har att avslöja. Datorerna kan mycket, men inte allt. mats S
Lars-Peter Hiel:Varför görs inte lokala nyheter för unga? Om det är FM sändarna som gör att man inte kan ha lokala fönster så varför inte börja med det i P3:s webbkanaler då istället?
Cilla Benkö:Hej Lars-Peter. Vi klurar mycket på hur vi ska kombinera uppdraget att nå de unga med nyheter och det lokala där webben sannolikt blir en viktig del. I FM har vi ju P3 för den yngre publiken och P4 ska främst vända sig till dem som är över 30. Vi ska nog inte göra dessa kanaler alltför lika. Cilla
Tåmas:Kommer SR fortsätta att köpa från produktionsbolag eller kommer mer att göras inom SR?
Mats Svegfors:Vi kommer att fortsätta att använda produktionsbolag, i stort i samma omfattning som nu. Mats S
Umar:Varför detta tjafs om TV-avgift! Det naturliga är att alla får vara med och betala och över skattsedeln. Varför är ni så emot detta?
Mats Svegfors:Därför då blir det varje år finansministern som ska bestämma över vår verksamhet. Tro mig, jag har varit myndighetschef och levt under den styrningen. Jag känner den logiken. Mats S
anders /Jönköpi:Vilken "plattform" kommer vara den viktigast för Sveriges Radio - i framtiden? Samtidigt upplever jag att det finns starka krafter som vill begränsa public service möjligheter och utveckling i framtiden inte bara inom televisionen utan även inom Radion. Till sist kämpa nu för att behålla och stärka P1, P2, P3 och P4 höga kvalitet. Anders
Cilla Benkö:Hej Anders. Det låter som att du gillar det vi gör. Kul! Framtiden beror på hur långt fram vi tänker oss. I bra många år framöver blir det traditionell FM men allt fler väljer också att ta del av vårt innehåll via webben och då på datorn eller mobilen. Det svåra är att greppa hur snabbt den här utvecklingen går. En politisk fråga är också om FM ska ersättas av Digitalradio - ett sådant beslut kommer också att påverka framtiden. Cilla
Anonym:och när slipper vi dagliga morgonandakter i P1 liksom gudstjänst vareviga söndag i en radiokanal som ska företräda en från kyrkan skild nation? Våga visa självständighet åtminstone mot kyrkan.
Cilla Benkö:Hej! Just de program du hänvisar till finns det en stor publik som gillar. Tanken med Sveriges Radio är att ha något för alla men när det gäller vårt religiösa utbud så är det inte längre enbart kopplat till den kristna tron utan mycket vidare än så. Cilla
Richie:Det känns som om ni lägger ut mer material på nätet idag än som ni sänder i era traditionella kanaler. Dessutom är era hemsidor direkta konkurrenter till våra vanliga fria medier, tidningar och andra. Ni säljer också böcker, leksaker och prylar. Förklara för mig varför staten ska äga och driva ett medieföretag som konkurrerar med bolag ägda av Murdoch, Stenbeck, Bonnier eller Berlusconi. Det enda ni inte gör är att ge ut tidningar.
Mats Svegfors:Nej, vi driver inte en verksamhet som konkurrerar med de kommersiella företagen. Vi har haft public service-radio sedan 1925, och public service-tv sedan 1956. Vi har en verksamhet som har sin tradition, sin kultur och sin alldeles egna ställning i samhället. Det som har inträffat sedan början av 90-talet är att det nu också finns kommersiella mediebolag i etern. De får väl leva på sina villkor. Mats S
Linda:Upplever ni att public service på sikt är hotat på något sätt från politiskt håll?
Mats Svegfors:Både och. Alla partier säger sig värna public service. Men de är utsatta för ett mycket starkt tryck från kommersiella medieföretag. Mats S
Nils D:SR har lagt ner kortvåg sändningar men har kvar DAB sändningar. Det är ju inte många DAB mottagare sålda. Det finns gott om kortvågs mottagare i världen och vi ser nu hur Internet stängs ner i vissa arabländer. Skulle det inte ha varit vettigt att haft kvar kortvågen? Nils
Cilla Benkö:Hej Nils! Din fråga är ytterst relevant. Det vi gör som företagsledning är hela tiden att prioritera och just sändningarna på kort- och mellanväg var en väldigt dyr lösning tillslut för en väldigt liten publik. Dab har vi kvar på försök i väntan på det politiska beslutet om framtiden för digitalradio. Ska vi ha kvar FM eller byta? När vi får ett sådant besked kommer troligtvis antingen Dab-sändningarna också att upphöra eller övergå i den teknik som numera heter Dab+. Cilla
Norrbotten:Hur ska man omforma tv-avgiften till en public service avgift som är både rättvis och till en vettig prislapp? När jag säger rättvis menar jag i den aspekt att personer som inte vill ha den, inte behöver betala heller. För det finns folk som säger sig inte vilja ha utbudet som erbjuds. Och svaret att ni försöker nå ut till den stora skaran duger inte!
Cilla Benkö:Vi driver inte frågan om att avskaffa Radio- och TV-licensen. Den fungerar idag och bör vara kvar så länge det inte finns ett klart bättre alternativ. Cilla
Christoffer Mal:Hur rimmar idén om de öppna arkiven med de nya reglerna om förhandsgranskning av programtjänster? Kan förhandsgranskningen sätta käppar i hjulen?
Mats Svegfors:Hela regleringen av förhandsprövningen är ett moras. Vi begriper inte vad som ska prövas, vi begriper inte på vilka grunder beslut ska fattas. Uppriktigt tror jag inte att politiker och tjänstemän i kulturdepartementet själva begriper vad det är de har fattat beslut om och vad de vill åstadkomma. De har översatt ett europeiskt beslut till en svensk verklighet utan att försöka på allvar tränga igenom innebörden. Mats S
Mariana:Jag tycker att radio TV och tidningar har ungefär samma nyheter. Vad är motivationen för att Public Service ska få statliga pengar när inte tidningarna får det och gör samma journalistik
Mats Svegfors:Vi har sedan 85 år tillbaka haft public service i det svenska samhället. Det är et sätt att säkra resurser för oberoende kvalitetsjournalistik. Vi tycker verkligen at tidningarna ska finnas. Vore det inte på sin plats att de kommersiella medieföretagen på samma sätt erkände legitimiteten hs public service. Många gör det, men långtifrån alla. mats S
Sture Engström:Det talade ordet i radio. I etern finns det förmodligen ett 100-tal radiostationer som sänder dygnet runt. Av dessa finns det endast en som sänder det talade ordet på svenska och det är P1. Alla andra sänder musik eller tal på främmande språk. På natten sänds bara musik. Det sorgliga är att mellan 1.30 - 5.30 är P1 tyst. Detta är beklagligt då många äldre, varav jag är en, har svårt att sova på nätterna och då gärna skulle vilja ha sällskap av P1. Själv somnar jag lätt om till ett talat radioprogram. Varför är då P1 tyst på natten?
Cilla Benkö:Hej Sture. Jag förstår ditt behov men tyvärr har vi ingen möjlighet just nu att svara upp emot det. Dels används utrymmet på natten till taltidningar dels är publiken på natten så liten att det inte går att försvara ekonomiskt att ha flera kanaler igång samtidigt. Vi har då valt att prioritera en lite bredare kanal med både tal och musik som tillfredsställer en större publik av dem som har ett behov av radio på natten. Cilla
Linda:Vad tycker ni om möjligheten att i begränsad utsträckning släppa in kommersiella krafter för att hitta finansiering? Exempelvis finns stationer i USA som får sina podsändningar sponsrade.
Cilla Benkö:Vi tycker att det är bra att Sveriges Radio är helt oberoende och att det är bättre att vi enbart finansieras via Radio- och TV-licensen. Det viktiga för oss är att den tilldelning vi får är så stor att vi både klarar av att ha det utbud vi har idag och att utveckla vår verksamhet så att den hänger med i framtiden. Cilla
68-årig radiolyssnare:Hur skall ni göra med nyhetsrapporteringen som oftast tar en fördel för oppositionspartiernas åsikter mot allianspartiernas. Min tro är att journalisterna oftare har sympatierna åt vänster, vilket kan ge en orättvis rapportering. Däremot så kanske ledningen inom Sveriges Radio har en annan åsikt vilken inte alltid kommer oss lyssnare till del.
Mats Svegfors:Min erfarenhet är mycket klar: Hos en skicklig nyhetsjournalist skiner aldrig den egna politiska åsikten igenom. Och när jag nu sedan ett par år tillbaka verkar inom Sveriges Radio bekräftas detta. Tänk också på att betraktarens öga är väl så snedvridande som reporterns angreppssätt. Mats S
Jakob Welbert:För en månad sedan lade P3 ner det enda musikprogrammet som inriktar sig mot elektronisk musik (P3Dans). Aldrig någonsin har denna genre varit så stor och aldrig någonsin har vi haft så många duktiga svenska DJ’s som nu. Finns det någon baktanke med att exkludera oss house- och technolyssnare?
Mats Svegfors:Vi har lagt ned en rad genreprogram. De ryms nu inom den nya P 3-kvällarna. Mats S
Pu:Skulle önska att miljön blev kommenterad lika ofta i nyheterna, som sporten och börsnoteringarna. Dvs allt om nya inventioner/forskning/alarmerande data/upplysningar om dagsaktuellt CO2-värde i atmosfären/nya tekniker som gagnar miljön m.m. Kommer detta?
Mats Svegfors:Jag hoppas att vi är på väg i den riktningen, dvs mot ett vidgat nyhetsbegrepp. Vi har gjort en jättestor nyhetsutredning under 2009-2010. Den ska nu genomföras. Mats S
Patrik B:Hej, Jag tycker att det är bra att Public service fortsätter satsa brett och därmed erbjuder informationen öppet, UTAN ATT LÅSA in informationen genom olika appar. Jag tycker att det är helt otroligt att alla talar så positivt om appar, när enda syftet är att kunna låsa in informationen för att kunna tjäna pengar på informationen. Hur ser ni på den fortsatta utvecklingen inom poddradio? Tack för ett bra utbud! /Patrik
Cilla Benkö:Hej Patrik! Tack själv för att du lyssnar på oss och för att du gillar det vi gör. Vi är för att vårt utbud ska vara enkelt tillgängligt för alla och inte slutas in. Vår app är ett sätt att nå publiken och den är gratis att ladda ner men kräver såklart att du har en telefon som funkar. Därför kan det aldrig vara vårt enda alternativ. På vår webb ligger allt vårt material för lyssning i 30 dagar och mycket går också att podda ner. Det vi inte kan erbjuda som podd beror oftast på att vi inte har löst upphovsrättsproblematiken eller att det skulle bli alltför dyrt, t.ex. program med mycket musik. Cilla
Christoffer Mal:Hur resonerar ni kring relationen mellan journalistisk kvalitet och utvecklingen att fler anställs tillfälligt via exempelvis programanställningar, egna företag och liknande. Påverkar inte detta långsiktig kvalitet och utveckling när exempelvis nyhetsredaktionerna ständigt tvingas lära upp nya medarbetare då de tidigare försvinner? Hur ser ni på utvecklingen mot fler osäkra anställningar?
Mats Svegfors:Vi vill ha en balans mellan egna produktioner och extern produktion, ungefär sådan som den är idag. Däremot tycker vi verkligen inte att det är något bra med de osäkra anställningsförhållandena för ffa yngre journalister. VI försöker efter bästa förmåga, och inom de regelsystem som finns, att skapa större klarhet och större förutsebarhet. Men vi kan inte lova några snabba förändringar. Och det förhållandet att fler vill vara anställda på Sveriges Radio än vad som ryms i vår ekonomi kan vi inte göra något åt. Mats S
Linda:Finns det planer på att använda bemanningsföretag för att kringgå Las?
Mats Svegfors:Nej. Mats
Trixie:Vad sägs om att slå ihop SR och SVT (framförallt admin och teknik) för att spara pengar?
Cilla Benkö:Hej! Vi gör redan en hel del saker ihop med SVT när det gäller just teknik och administration bland annat så har vi ett gemensamt bolag som hanterar en hel del sådana saker. Det sparar pengar för båda bolagen. Pengar som istället kan användas till att göra program. Däremot tror vi att det är viktigt för mångfalden att inte programverksamheten slås ihop. Det skulle nämligen betyda färre journalister som granskar makten och ett annat utbud i både radio och TV. Sveriges Radio kan idag använda alla pengar till att göra bra radio vilket bland annat leder till att vi kan ha en väldigt bra talkanal (P1) och ett stort antal lokala kanaler. Vid en sammanslagning med SVT så skulle med största sannolikhet de pengar vi får minska och utbudet du får idag bli sämre. Cilla
Anna Andersson:Varför rapporterar man inte vad som händer i Gaza och på Västbanken. Varje dag utsätts det palestinska folket för övergrepp från Israel. Är dom inte människor likväl som de som revolterar i de arabiska länderna. Är det någon form av censur??
Mats Svegfors:Vi har en av inte bara Sveriges utan Europas mest respekterade korrespondenter i Mellanöstern, Cecilia Uddén. Hon rapporterar mycket brett. Det hindrar inte att i ett område med så starka motsättningar är det nästintill omöjligt att vinna respekt för en opartisk, eller om man så vill mångsidig, rapportering. Mats S
Göran Steen:SR:s Radio Sweden hade varit ett utmärkt komplements för de svenska medborgare som vistas i oroshärdar i världen. Har ni några planer att återaktivera denna?
Cilla Benkö:Hej! Nej det har vi tyvärr inte. Den möjligheten togs bort. Det var en ekonomisk prioritering eftersom få lyssnade och utsändningen på kort- och mellanvåg kostade en rejäl slant. Idag går det utomlands att följa oss via webben eller via satellit. Cilla
jonas:Hej! finns det planer på att kunna lyssna på hela program i efterhand i SRs iphone-app? Eller är det rättighetsproblem som sätter stopp för det?
Mats Svegfors:Det som nu lägger hinder i vägen är upphovsrätten. Därför kan vi inte lägga ut musik annat än i kortform. Ingen förändring är i sikte. Mats S
moderator:Nu stänger vi chatten! Mats och Cilla tackar för alla frågor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".