Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Klyftorna fortsätter att öka

Publicerat torsdag 3 mars 2011 kl 11.03
1 av 2
Inkomstskillnaderna fortsätter att öka. Hasse Holmberg och Fredrik Sandberg/Scanpix
Klickbar grafik
2 av 2
Klickbar grafik

Inkomstskillnaderna i Sverige fortsatte att öka under 2009, det visar statisk från SCB. En av grupperna som haft sämst ekonomisk utveckling är ensamstående med barn,

Andelen ensamstående med låg ekonomisk standard har ökat från 11 procent i början av 2000-talet till 27 procent 2009.

Regina Abubaker är invandrare, ensamstående med två barn och hon bor i hyresrätt.

– Efter att man betalar hyran och räkningarna, det är ingenting kvar nästan, säger Regina Abubaker. Det är fruktansvärt, att jobba och inte klara ekonomin. Det är skandal.

På så vis är hon typisk för dem som haft en sämre ekonomiska utveckling under de senaste åren.

SCB siffror över hushållens ekonomi 2009 visar visserligen att de allra flesta hushåll har ökat sin disponibla inkomst, alltså inkomst efter skatt, men skillnaden i privatekonomisk utveckling är stor mellan olika grupper i samhället.

Hårddraget kan man säga att vinnarna är de med fast jobb med medel- eller höga inkomster, boende i småhus eller bostadsrätt.

Bäst procentuella utveckling hade de som tjänar 27 000 kr i månaden efter skatt.

Erik Hugne och Marie Lemberg tillhör de som fick det bättre ekonomiskt under 2009. 

- Jag har fått skattesänkning och löneökning, så det är bara positivt. Det är väldigt bra, säger Erik Hugne.

- Jag har fått det lite bättre och får lite mer över på grund av sänkta skatter. Det har varit märkbart, tycker Marie Lemberg.

Vad har du gjort med pengarna?

– Jag har roat mig och rest, tyvärr. Mer än att ha sparat, säger Marie Lemberg.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskar om inkomstskillnader.

– Den stora gruppen med fast anställda, med relativt hög utbildning har haft en väldigt gynnsam inkomstutveckling under de senaste åren. Även under finanskrisen, säger Daniel Waldenström.

Om de med fast jobb och höga inkomster var de som klarade sig bäst under 2009 så var det de med lägst inkomster som hade den sämsta ekonomiska utvecklingen.

Men de största ekonomiska bortfallet hade den rikaste procentenheten av befolkningen. Så brukar det vara under lågkonjunkturer och beror på att de som tjänar mest tenderar att ha mycket aktier och andra värdepapper och är därför mer känsliga för börsfall.

Men trots att de allra rikaste alltså blev lite fattigare under 2009 så fortsatte inkomstskillnaderna att öka i Sverige.

Markus Jäntti hade räknat med att de skulle minska på grund av krisen.

– Trots den kraftiga lågkonjunkturen ökar skillnaderna I Sverige - på en historiskt hög nivå. Man skulle kanske ha förväntat sig att de svåra ekonomiska omständigheterna under 2009 skulle ha påverkat den utvecklingen, säger Markus Jäntti.

Mer om …

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.