Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fotboja för unga brottslingar

Uppdaterat söndag 6 mars 2011 kl 16.32
Publicerat söndag 6 mars 2011 kl 07.27
"Kan ge en kriminell identitet"
(1:57 min)
Fotboja. Foto: Scanpix.

Ungdomar, som är mellan 15 och 17 år, och som döms för grova brott ska få fotboja. Det föreslår regeringen, som vill att färre återfaller i brott.

En klar majoritet av de cirka 100 unga som döms till sluten ungdomsvård varje år återfaller i brott.

--Det vi har lagt förslag om handlar om att strama upp utslussningen från sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård är ju ett strängt straff, men det är ganska kort, och vi ser att återfallen är för många och då måste man skärpa det. Ett verktyg för att kunna klara det bra kan vara att använda elektronisk fotboja. Då kan man ju röra sig, man kan gå i skolan eller på en praktik och samtidigt vara kontrollerad, säger justitieminister Beatrice Ask till Ekot.

Det här är inte ett sätt att spara pengar i kriminalvården eftersom fotboja är billigare än personlig kontakt?

– Nej, verkligen inte, det är faktiskt så att fotboja kräver väldigt mycket planering och annat. Men det är ett resursslöseri att så många ungdomar återfaller i brott, och vi måste bli bättre på att återföra dem till ett hederligt liv, säger Beatrice Ask.

Men Anders Tegnell på Socialstyrelsen är kritisk till förslaget.

– Vår mening är att det finns en viss risk att det här ökar identifieringen med den kriminella världen.

Hur då menar du?

– Att man skulle känna sig mer som en fånge och mer nära de kretsar bland vuxna där fotboja existerar. Man kommer inte ut i samhället som en vanlig person utan med den här fotbojan och därmed en kriminell identitet, säger Anders Tegnell.

Det var bland annat den synpunkten som framgick i det remissvar som Socialstyrelsen lämnade till regeringen 2009. Där betonades också vikten av personlig kontakt med ungdomarna när de ska tillbaka till samhället efter sluten ungdomsvård och att elektronisk fotboja inte bör ersätta det.

Även oppositionen i riksdagen har uttryckt kritik mot fotboja på unga - att det är ett straff som jämställs med fängelse och att det inte är bra för barn.

Av dem som dömdes till sluten ungdomsvård 2004 hade tre av fyra fallit tillbaka i kriminalitet inom tre år.

Regeringen lämnar lagförslaget till lagrådet i nästa vecka, och om det blir som regeringen vill så kan unga mellan 15 och 17 år som dömts för allvarliga brott som mord, misshandel och rån förses med elektronisk fotboja redan nästa år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".