Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nästan ingen döms för gromning

Publicerat onsdag 9 mars 2011 kl 05.40
"För tidigt att dra några slutsatser"
(2:08 min)
Bara en person har dömts för så kallad gromning sen lagen infördes för knappt två år sedan. Foto: Foto Henrik Montgomery/Scanpix

Bara en person har dömts för så kallad gromning sedan lagen infördes för knappt två år sedan. Tanken var att den nya lagen framför allt skulle hindra pedofiler som söker kontakt med barn via internet.

Men justitieminister Beatrice Ask vill inte döma ut lagen på grund av bristen på fällande domar.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser om det i dag, jag tror det tar lite tid innan man kan bedöma hur effektiv lagstiftningen är, säger hon.

Det var den första juli 2009 som den nya lagen om gromning trädde i kraft. En lag som gör det tydligt straffbart redan att ta kontakt med barn i sexuellt syfte. Tanken var att förhindra pedofiler att begå allvarligare brott, säger Beatrice Ask.

– Det är klart att om vi kan bli duktigare på att ingripa innan ett har barn blivit utsatt för sexuella övergrepp så är det naturligtvis mycket bättre.

Men en genomgång som Ekot har gjort med hjälp av åklagarmyndigheten visar att av 127 utredda fall är det bara ett enda som har lett fram till en fällande dom.

En 57-årig man dömdes till 100 dagsböter för att ha bestämt möte med en 13-årig flicka och samtidigt satt in 500 kronor på hennes bankkonto. Enligt rätten är det klarlagt att mannen försökte köpa sex av 13-åringen. Den domen är nu överklagad.

En av förklaringarna till bristen på fällande domar skulle kunna vara att brottsrubriceringen gromning faller om någon har gjort sig skyldig till ett grövre brott mot barnet, till exempel sexuellt utnyttjande eller våldtäkt av barn.

En annan anledning kan vara svårigheterna att bevisa vad någon har för avsikt när han eller hon tar kontakt med ett barn. Det är helt enkelt svårt att bevisa vad någon tänker göra.

Men Beatrice Ask har inga planer på förändringar av lagen, utom en justering som regeringen presenterades redan tidigare i vintras. Den ska göra det lättare för polisen att spåra vilken dator förövaren har använt.

– Vi la i december förslag från regeringen om att ge polisen bättre möjligheter att få ut ip-adresser. Det behöver man för att kunna söka rätt på den här typen av förövare, det kan vara ett sätt att göra arbetet mer effektivt, säger Beatrice Ask.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".