Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bolånen driver upp inflationen

Uppdaterat torsdag 10 mars 2011 kl 17.20
Publicerat torsdag 10 mars 2011 kl 12.05
Avtalsrörelsen kommer att påverka
(3:29 min)
1 av 2
2 av 2
Klicka för grafik - ränteskillnad

Stigande boräntor driver upp den svenska inflationen som i februari var 2,5 procent. Det är högre än Riksbankens inflationsmål.

Och inflationen mäts ju som konsumentprisindex KPI - där priserna på en stor mängd produkter bland andra livsmedel, drivmedel, boendekostnader, och resor samlas in och vägs samman.

Men Riksbanken tittar allt mer på inflationsmåttet KPIF där kostnader för boräntor räknats bort - och det måttet är långt under 2 procent.

– Den siffra som man ska kolla på om man vill veta hur Riksbanken ska göra med räntan är KPIF, det vill säga KPI utan räntekostnader, och den ligger kvar på låga nivåer, säger Elisabet Kopelman, ränteanalytiker på SEB.

KPIF var 1,3 procent i februari - samtidigt var KPI 2,5 procent. Och bilden är mer komplicerad än så.

För att hushållens bolån blivit dyrare beror inte bara på att Riksbanken har höjt räntan, utan också på att finansmarknaden fortfarande inte fungerar lika bra som innan krisen, det är dyrare för bankerna att låna pengar nu och det ger också dyrare bolån.

En sammanställning som Ekonomiekot gjort med hjälp från jämförelsesajten Compricer visar att skillnaden mellan de fyra storbankerna och SBAB:s utannonserade 3-månadersränta och Riksbankens ränta har ökat kraftigt under året. Sista februari i fjol var skillnaden 1,31 procentenheter - sista februari i år 2,08 procentenheter.

Gnissel på finansmarknaden driver alltså upp inflationen och hur Riksbanken ska hantera det återstår att se.

Men Riksbankens spås fortsätta höja - inte minst på grund av den starka tillväxten, säger Torbjörn Isaksson som är inflationsanalytiker på Nordea.

– För att undvika överhettningstendenser och att inflationen blir för hög längre fram så tror vi att Riksbanken fortsätter att höja räntan under 2011, säger Torbjörn Isaksson.

För det finns inflationsrisker - när hjulen i ekonomin snurrar allt snabbare finns risker för flaskhalsar på arbetsmarknader och sådana kan bli dyra.

Och senare i år är det också dags för nästa avtalsrörelse - och det är ett helt annat läge än sist säger Elisabet Kopelman på SEB.

– Det är klart att det kommer finnas en vilja att kompensera sig för de låga utfallen i förra avtalsrörelsen, där löneavtalen gjordes upp i ett läge där arbetsmarknaden var väldigt svag och vi var mitt i en internationell finanskris, Elisabet Kopelman.

Nordeas analytiker räknar med löneökningar och löneglidningar på 4,5 procent nästa år.

– Det är inga löneökningar som skapar en ohanterlig inflationsbrasa men det är högre än vad Riksbanken räknat med och det bidrar till att räntan på nuvarande nivåer är för låg, säger Torbjörn Isaksson.

Sverige går just nu starkast i Europa. Långt sämre går Storbritannien - där beslöt centralbanken i dag att lämna räntan oförändrad på rekordlåga 0,5 procent. Men Storbritannien brottas med en hög inflation, som drivs på av att valutan pundet har försvagats, och dessutom har skatter höjts och stora besparingar i offentlig sektor ska göras. Ett svårt läge enligt Elisabet Kopelman, som ändå tror att räntehöjningarna kommer.

– Riksbanken har ju en enklare uppgift än Bank of England. Bank of England behöver stötta ekonomin men har samtidigt en ännu större utmaning från inflationen, säger Elisabet Kopelman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".