Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
UTREDNING

Sverige bör inte införa civilkuragelag

Publicerat fredag 11 mars 2011 kl 12.39
Uppdaterat fredag 11 mars 2011 kl 15.43
1 av 2
Delade meningar om civilkuragelag. Arkivbild. Foto: Sofia Müller/Scanpix.
Justitieminister Beatrice Ask. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix.
2 av 2
Justitieminister Beatrice Ask. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix.

Sverige bör inte införa en civilkuragelag som gör det brottsligt att strunta i att ingripa när någon behöver hjälp. Det är slutsatsen av den utredning som presenterades i dag.

Och flera personer som Ekot talade med i Göteborg i dag ser inte heller något behov av en lag. 

– Nej, det skulle ju tvinga varenda människa att ingripa. Det finns ju dem som inte klarar av det, som kan skada sig själva, säger Daniel Yassin. 

– Jag tror inte att det behövs för innerst inne finns det något gott i alla människor, säger Daniel Radich.

Och de synpunkter som Daniel Yassin och Daniel Radich ger uttryck för här stämmer i stora delar överens med det utredaren Olle Abrahamsson kommit fram till. De allra flesta skulle rent instinktivt ingripa utan att fundera på om det står i lagen, och de som väljer att inte göra det kommer man ändå inte åt med en lagstiftning.

– För det första tror jag inte att man ska räkna med att en sådan här lag får någon effekt, man frågar sig inte i krislägen om lagen föreskriver det ena eller det andra, man handlar spontant, säger enmansutredaren Olle Abrahamsson.

– Det andra är att en sådan lag skulle göra det svårt att få vittnen till övergrepp och olyckshändelser, för om man anmäler till polisen vad man sett men inte själv har ingripit löper man risk för att åka dit själv. Och det tredje har att göra vilken typ av samhälle man vill ha. Att hjälpa en nödställd människa är i grunden en moralisk skyldighet, och det är inte säkert att staten ska lägga sig i vad människor som ytterst är människors moraliska bedömningar.

En lag som tvingar medborgaren att ingripa har varit en av hjärtefrågorna för Kristdemokraterna sedan ett liknande förslag röstades ner i riksdagen i mitten av 90-talet. Och trots att utredaren Olle Abrahamsson både ser risker med en sådan lag, och dessutom kan peka på att den inte används i de länder där den finns, ser KD:s rättspolitiska talesperson Caroline Szyber ingen anledning att sluta driva frågan.

– Det här är en enmansutredning, så jag ser fram emot en remissrunda där vi får en bred diskussion på hur vi ska se på en lagstiftning, säger hon.

Kristdemokraterna är ensamma om att driva den här frågan. Justitieminister Beatrice Ask säger att risken med att människor inte ställer upp och vittnar om lagen skulle träda i kraft är ett bekymmersamt argument.

Men Olle Abrahamsson lämnar ändå ett lagförslag eftersom det ingick i uppdraget. Den som skulle ha riskerat sin egen säkerhet ska aldrig straffas, men i mycket uppenbara skäl av likgiltighet ska domstolarna kunna döma till max två års fängelse eller böter.

– När man har kunnat rädda en människa till livet utan fara eller större besvär för sig själv, men inte har gjort det och inte har brytt sig, säger Olle Abrahamsson.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.