Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Asylsökande ska kunna bli arbetskraftsinvandrare

Publicerat torsdag 31 mars 2011 kl 05.00
Hör en extra lång webbversion
(3:54 min)

Det ska bli lättare för asylsökande som får avslag att stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare. Det föreslår en utredning som i dag lämnas över till regeringen.

Centerpartisten Fredrick Federley, som har suttit med i utredningen, ser framför sig en ny era i den svenska migrationspolitiken.

– Det ger en bild av Sverige där man har sagt att ”du kommer hit på nåder och får stanna här en stund”. Det vi säger nu är att den som vill röra sig över gränserna mer än två gånger är välkommen att göra det, och vi vill underlätta för dem som vill göra det, säger Fredrik Federley.

Sedan 2008 har cirka 1 000 personer utnyttjat den nya möjligheten att stanna i Sverige trots att man har fått nej till asyl. De har i stället fått ett jobb.

Det kallas för att byta spår - från asylsökande till arbetskraftsinvandrare.

Den parlamentariska utredningen som presenteras i dag vill göra det ännu lättare att byta spår. Tiden för att söka arbetstillstånd utökas från två till fyra veckor, och anställningen som ger rätt till arbetstillstånd ska ha varit minst tre månader, i stället för sex månader som i dag.

Dessutom ska även spårbytarens familj få tillfälligt uppehållstillstånd.

Socialdemokraterna i utredningen har sagt nej till att underlätta spårbyte.

– Fackliga organisationer oroas i ökad utsträckning över att oseriösa arbetsgivare utnyttjar situationen. Ibland handlar det om dubbla avtal, man visar ett avtal gentemot den fackliga organisationen och betalar löntagaren efter ett helt annat avtal och helt andra förutsättningar, förklarar riksdagsledamoten Göte Wahlström Socialdemokraternas inställning.

Enligt Wahlström kan ett alltför generöst system i längden även pressa ner lönerna, och samtidigt hota asylsystemet.

– Risken är ju att de människor som är i störst behov av skydd i Sverige ställs utanför systemet, säger Göte Wahlström.

Men Fredrick Federley avvisar tanken om sjunkande löner.

– Det där är nog en farhåga man har för att det skulle komma hundratusentals människor vid ett tillfälle, och det skulle finnas så mycket arbetskraft så att man kan välja och vraka och ta den som har lägst löneanspråk, men det är ingen verklighet vi ser. Den verklighet vi faktiskt ser är att många människor som är duktiga och driftiga väljer att lämna Sverige.

Dessutom, säger Federley, ska arbetsgivarna kontrolleras, så att de följer de svenska kollektivavtalen.

Hela slutbetänkandet bygger på den så kallade cirkulära migrationens välsignelser. När folk flyttar över gränserna, fram och tillbaka, blir alla vinnare: migranten får en ny chans i det nya landet, mottagarlandet får arbetskraft och ursprungslandet får antingen pengar via remitteringar eller kompetens genom att migranten åter flyttar hem.

Därför föreslår utredningen också att man ska ge uppehållstillstånd till doktorander och deras familjer, låta studerande och deras anhöriga stanna i Sverige minst ett halvår efter studierna, låta migranter flytta hem utan att förlora sitt uppehållstillstånd i högst fem år samt låta dem ta med sig a-kassan i upp till tre månader för att söka jobb utanför EU.

Däremot ska man inte kunna ta med sig grundpensionen eller andra sociala förmåner vid en flytt från Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".