Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Borg: ”Stor förändring för arbetsgivare”

Uppdaterat onsdag 13 april 2011 kl 13.09
Publicerat onsdag 13 april 2011 kl 12.24
S saknar satsningar på utbildning
(4:27 min)
1 av 2
Finansminister Anders Borg presenterar regeringens vårbudget. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix.
Klicka för grafik - regeringens prognos
2 av 2
Klicka för grafik - regeringens prognos

Det är en mycket ljus ekonomisk utveckling som väntar Sverige. Det är budskapet i regeringens vårproposition som finansminister Anders Borg presenterade i dag. Den ekonomiska tillväxten ökar och arbetslösheten går ner och nästa år finns ekonomiskt utrymme för en rad reformer säger Anders Borg.

– Vi kan se nu att vi har ett överskott i storleksordningen tio miljarder och nästa år stiger det upp emot 60 miljarder så svensk ekonomi har en stark utveckling nu. Samtidigt är det viktigt att veta att vi är i en karg och bister omvärld, säger Anders Borg.

Anders Borg varnar för osäkerhet i omvärlden. De flesta länder lider av åtstramning och höga skulder efter den ekonomiska krisen. Skulle en ny finansiell kris uppstå kan det snabbt påverka Sverige och förändra de ekonomiska prognoserna, säger Anders Borg. 

Men den nuvarande bilden är alltså ljus och regeringen räknar med att 80 procent av befolkningen kommer att vara sysselsatta nästa år. Den ekonomiska tillväxten ökar och BNP bruttonationalprodukten stiger i år med 4,6 procent. Statsskulden kommer att i stort sett halveras från 2010 till 2014, då den beräknas komma ner i 17,3 procent av BNP.

Arbetslösheten sjunker och kommer 2014 att vara omkring fem procent, det är en nivå som är jämförbar med arbetslösheten på 1990-talet. Enligt Anders Borg blir det en helt ny situation för arbetsgivare och fack som när det blir brist på folk kommer att riskera att gå in i betydligt högre löneavtal som kan orsaka ökad inflation.

– Det är klart att det är en stor kulturförändring för arbetsgivare inte minst. De måste lära sig att rekrytera människor som tidigare varit arbetslösa, de måste få in unga människor. Det måste fungera utan att man driver upp löneökningstakten på det sätt som gjordes under 80- och 90-talet.  

Den enda stora satsning som genomförs i år är 800 miljoner kronor till underhåll av järnvägen. Dessutom planerar regeringen att nästa år genomföra ett femte jobbskatteavdrag, halverad restaurangmoms, sänkt skatt för pensionärer och att höja gränsen för när statsskatt tas ut.

Det här är fel prioriteringar tycker flera av oppositionspartierna.  Halverad restaurangmoms innebär inte nödvändigtvis fler jobb, säger Vänsterpartiets Ulla Andersson och både hon och Miljöpartiets Mikaela Valtersson tycker att skattesänkningar och jobbskatteavdrag är fel väg att gå.

– Jag tycker inte att det är rätt prioritering just nu att göra så att jag och andra som redan tjänar ganska bra får någon hundralapp mer i månaden i plånboken. Jag tror att många tycker att det är mer angeläget att sjuka får sjukersättning, att se till att tågen kommer i tid på morgonen och se till att unga människor som är arbetslösa kommer tillbaka till jobb

Men sjuksköterskan Anette Brolin på Södersjukhuset i Stockholm hoppas på ännu ett jobbskatteavdrag. Det enda problemet är att hennes kollegor inte märker att de har fått mer pengar säger hon. Men att det ska märkas skillnad om man arbetar eller är arbetslös tycker hon är bra.

– För mig är jobbskatteavdraget ett sätt att få folk att förstå att det lönar sig att arbeta. I eftermiddag ska jag jobba extra och för första gången på många år så tar jag ut det i pengar. Jag får lite kvar nu som jag inte fick förr, säger hon.

Men Sari Fors, arbetslös sedan två år som i dag besöker arbetsförmedlingen i Jönköping tycker inte att ytterligare jobbskatteavdrag är bra.

– Jag tycker att de som arbetar kan betala lite mer så vi slipper de här höga kostnaderna som vi faktiskt har.

Och Damaskin Sava 57 år som har varit arbetslös i ett år känner inte igen sig i Anders Borgs beskrivning av hur god den svenska ekonomin är.

– Jag har inte lagt märke till att det går sådär bra.

Vad kan man göra för att hjälpa dig att få jobb?

– Jag tror att jag skulle behöva en liten utbildning för det är betydligt tuffare nu än vad det var för 40 år sedan när jag började jobba.

Och just satsningar på utbildning saknar även Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Tommy Waidelich.

– Jag hade velat se en investering för framtiden, ett brett kunskapslyft, som gör att de som söker jobb som kan ta de jobben som finns och de jobb som kommer och här finns inga förslag, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".