Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rusande livsmedelspris bekymrar på toppmöten

Publicerat söndag 17 april 2011 kl 16.26
Matpriserna har inte stigit så snabbt sedan 1991
(1:32 min)
Många odlar eget för att klara ekonomin. Foto: Scanpix.

I helgen har det varit en rad världsekonomiska toppmöten i Washington. Världsbanken varnar för de kraftigt stigande livsmedelspriserna som starkt har ökat fattigdomen i världen och kan få den ekonomiska återhämtningen att gå i baklås.

-- De stigande livsmedelspriserna har lett till att 44 miljoner människor har hamnat under fattigdomströskeln, sa Världsbankens chef Robert Zoelick på Washingtonmötet,

Om prisuppgången fortsätter riskerar ytterligare 10 miljoner att hamna i fattigdom. De internationella matpriserna steg förra året med 25 procent - den kraftigaste ökningen sedan 1991. Ett skäl är den starka efterfrågan från de länder i framför allt Asien som har en stark tillväxt.

Prisökningarna slår hårdast i de länder där maten utgör en stor del av familjebudgeten. Men också andra råvarupriser ökar snabbt, inte minst oljan, och Internationella valutafonden varnade för att det kan bromsa tillväxten i världsekonomin framför allt nästa år.

Läget på årets möten beskrivs som lugnare än tidigare, då finanskrisen härjade, men IMF säger att faran är långt ifrån över.

Ett av hindren i världsekonomin är de stora obalanserna; G20, de 20 största länderna, enades om en mekanism att få dem under kontroll. Det gäller bland annat problemet med att en del länder har stora handelsbalansunderskott, som USA, medan andra har stora överskott, till exempel Kina, som uppmanas att göra något åt det.

Även Tyskland, liksom Sverige, hör till de länder som har stora överskott.

Men finansminister Anders Borg säger att han inte upplevt något tryck på Sverige att minska överskottet.

– Nej, det är faktiskt inte någon som har tagit upp den frågan och det sammanhänger, tror jag, med att vi ju inte är en så väldigt stor del av världsekonomin. Så våra bytesbalansöverskott utgör ju inte ett problem för någon annan, säger Anders Borg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".