Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Matens pris

Fiasko för svensk musselsatsning

Publicerat onsdag 20 april 2011 kl 06.28
"Nyckeln är att man får till ett hållbart system där odlarna får betalt för miljönyttan"
(2:48 min)
1 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
2 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
3 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
4 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
5 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
6 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
7 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
8 av 9
Musslor. Foto: Malin Olofsson och Daniel Öhman/Sveriges Radio.
9 av 9

Det skulle bli ett banbrytande miljöprojekt och en ny exportsuccé – Sveriges största musselodling utanför Lysekil. Men trots mångmiljonbidrag från kommunen, norska staten och EU gick satsningen om intet och företagaren fälldes nyligen för brott mot livsmedelslagen.

Musselodling som kväverening är egentligen en bra idé på flera sätt. Musslorna behöver inte matas utan lever på de utsläpp av kväve som håller på att övergöda våra hav.

Utan stöd, från offentliga medel blir det svårt att få lönsamhet, inte minst i Östersjön där musslorna på grund av den låga salthalten enbart går att använda till djurfoder i form av musselmjöl som ska konkurrera med billigare fiskmjöl från vild fisk i världshaven.

– Som jag ser det är nyckeln till detta att man får till ett hållbart system där musselodlarna också får betalt för miljönyttan man gör genom att skörda närsalter och motverka övergödning, säger forskaren Odd Lindahl.

Den norska entreprenör som skulle odla musslor i Lysekil kunde knappast klaga på brist på stöd. Tio miljoner från EU, fem miljoner från norska staten och drygt en miljon årligen från Lysekils kommuner som därmed slapp en kostsam renovering av reningsverket.

Men trots alla miljonerna gick det illa. En granskning som Livsmedelsverket gjorde visade att över 2000 ton musslor som norrmannen påstod sig ha skördat saknade mottagare. Den påstådda köparen i Holland fanns helt enkelt inte.

– Vi gjorde en enkel undersökning och fann att det inte fanns någon mottagare på den adressen och sen ställde vi en hel del frågor till det här företaget och vi fick inte riktigt tillfredställande svar, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på livsmedelsverket.

Till slut, 2009, tvingades kommunen säga upp avtalet och bygga om reningsverket i alla fall. Norrmannen dömdes i slutet på mars i år av hovrätten för Västra Sverige till böter för att han inte kunde belägga vart eller till vem han sålt musslorna.

Folkpartistiske kommunalrådet Roland Karlsson är självkritisk.

– Man kanske skulle gjort både och så hade det varit ännu bättre. Vi skulle tagit hand om och gjort i ordning reningsverket så att det uppfyller kraven och då hade det fått en ännu positivare effekt det här med musselodlingen.

Pontus Elvingsson är rädd för att nya försök med musselodling som miljötjänst nu inte kommer att bli av.

– Det här är ju naturligtvis en hämsko för att ha den här typen av miljöväxling, säger Pontus Elvingsson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".