Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många mobbade får ingen ersättning

Publicerat fredag 22 april 2011 kl 03.15
"Man skulle kunna tänka sig en skärpt lagstiftning"
(3:50 min)
1 av 3
Sveriges Radios reporter Bengt Hansell och mobbade Yasmine Gustafsson. Foto: Terés Bäregård.
2 av 3
Yasmine Gustafsson. Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio.
3 av 3
Bollnäs, mobbade Daniels hemvist. Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio.

Lagen mot kränkningar och diskriminering i skolan har nu funnits i fem år, sammanlagt har 66 elever har fått totalt 3,7 miljoner i skadestånd. Samtidigt har ungefär 3100 barn som anmält, inte fått någon ersättning, trots att det står klart att många av dem faktiskt blivit utsatta i skolan.

– Man mådde så dåligt inombords. Vid ett tillfälle blev jag instängd på en toalett och fick oerhörd dödsångest. Det är en sån händelse som jag fått men för livet av. De sa att om jag kom ut skulle de döda mig. Det finns ingen som skyddar en, säger Yasmine Gustafsson i Göteborg, som är en av många elever som vägras skadestånd.

Det hände på Herrgårdsskolan i Göteborg, där Yasmine Gustafsson gick från fyran till sjunde klass. Barn och elevombudet har stämt kommunen på närmare 250 000 kronor i skadestånd, för att de ansvariga på skolan inte vidtog rätt åtgärder för att stoppa mobbningen.

Det avgörande- är om hon kan visa att hon blivit mobbad och om lärarna och skolan varit försumliga, gjort fel i sitt antimobbningsarbete.

En lärare ska under en lektion ha sagt ”Du är ett riktigt missfoster men du har snygga läppar” till Yasmine.

– Det sitter elever runt om och hör det här. Det är helt ok att hålla på med mobbning när lärarna också gör det, säger Yasmine. Läraren själv tillbakavisar påståendet.

Men Ulrika Björkroth som är jurist vid stadskansliet i Göteborg säger att skolan vidtog mängder av åtgärder för att stoppa mobbningen.

– Bland annat arbetat aktivt i antimobbning-teamet, som har gett resultat. Splittrat klasser, flyttat lärarrum, bytt skåpplatser. Anledningen till att vi sitter här är för att vi vill få en prövning om vad som är skäliga åtgärder enligt lagens mening, säger Ulrika Björkroth.

Kommunen tycker också att det begärda beloppet 250 000 kronor är alldeles för högt.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius tycker skolan agerat alldeles för sent, och att inte rätt åtgärder vidtogs, därför upphörde inte mobbningen.

– Min uppfattning är att åtgärderna bygger på en uppfattning om att det är fel på den som är mobbad. Det tror jag har påverkat deras åtgärder och det är en signal man skickar till andra elever att det inte är fel på det de gör utan på den som är utsatt. Man menar att det är fel på hennes beteende. För mig känns det stötande.

Det är tio år sedan Högsta domstolen slog fast grundprincipen att åtgärder mot mobbning är myndighetsutövning och om skolan varit försumlig måste den betala skadestånd.

Då var det Johanna Rosenqvist som själv stämt Grums kommun och sin skola där. Hon förlorade målet, men vann möjligheten att få skadestånd, för alla andra mobbade elevers räkning.

2006 lade socialdemokraternas skolminister Ibrahim Baylan fram grundstommen till dagens lag om kommunernas skyldigheter att förebygga och hejda mobbning och kränkningar. Till exempel Rädda barnen ville hellre att alla mobbade barn skulle få ersättning av en försäkring, för att slippa plågsamma processer mot sina lärare i domstol, men Ibrahim Baylan sa till Ekot att den här principen var bättre för att minska mobbningen. Skadestånden skulle avskräcka kommunerna från att vara dåliga och det skulle bli ett slags skampåle för kommunerna när medierna skulle rapportera om mobbningsfall.

Men än så länge går inte att se att mobbning och kränkningar i skolorna minskat.  Antalet anmälningar har ökat enormt de senaste åren. Då lagen trädde i kraft anställdes barn- och elevombudet Lars Arrhenius och de var sammanlagt tre personer på kansliet. I dag finns 20 anställda.

Under de här fem åren har kommit in, fram till mars i år, 3 215 anmälningar från elever som känt sig kränkta. Av dem har 66 fått skadestånd. Beloppen varierar mellan fem tusen och det högsta 246 000 kronor - som betalats av Höörs kommun till en allvarligt mobbad elev i Ringsjöskolan. Skolan hade hållit samtal med mobbarna men inte mycket mer och inga systematiska utvärderingar av varför samtalen inte ledde till att mobbningen slutade.

Totalt har de 66 eleverna fått 3,7 miljoner kronor. 27 av fallen handlar inte om mobbningssituationer mellan olika elever, utan då är det lärare som har kränkt eleverna.

Ytterligare 44 elever väntar på besked om de ska få skadestånd, detta har begärts av barn- och elevombudet, en del ärenden ska prövas i domstol och det pågår också en del förlikningsförhandlingar.

Dessutom har Barn och elevombudet fattat 698 beslut att kritisera huvudmannen, för olika slags försumligheter för att stoppa mobbning, men utan att begära ersättning för elevens räkning.

Om man vänder på statistiken: 3215 anmälningar om kränkningar. 3105 blir utan, av olika skäl. En del kanske inte är kränkta, en del är inte tillräckligt allvarligt kränkta, enligt lagens mening och ibland kan det vara svårt att bevisa om ord står mot ord. När huvudmannen vidtagit bra åtgärder för att stoppa mobbningen, kan det aldrig bli fråga om skadestånd även åtgärderna inte lyckas helt.

Några exempel: 

  • En 13-årig pojke som har haft slöjd, blir plötsligt påhoppad, sparkad och slagen av 4 andra elever i skolan.
  • En 11-årig flicka blir flera dar i rad attackerad, slagen och misshandlad av en pojke i skolan.
  • En 5 årig pojke på en förskola, misshandlades med käppar, han låg på marken och blev slagen på rygg, nacke och axlar.

Barn- och elevombudet begärde inte ersättning för någon av dem och kommunerna fick ingen kritik.

– Även om man konstaterat att en elev blivit utsatt för en allvarlig kränkning så räcker inte det för mig för att begära skadestånd. Man måste också ha brustit i att ha vidtagit skäliga åtgärder. I vissa fall kommer vi fram till att eleven har utsatts för kränkning, men skolan har tagit det här på allvar, utrett situationen och man har vidtagit kraftiga åtgärder för att få stopp på det här. Då kan inte jag begära skadestånd i de situationerna, säger Lars Arrhenius.

De flesta får alltså inte skadestånd trots att de varit utsatta?
– Man skulle kunna tänka sig en skärpt lagstiftning där det räcker med att konstatera att en elev utsatts för en kränkning och då får kommunen eller den som äger en fristående skola en skadeståndsskyldighet, men så ser inte lagstiftningen ut idag, säger Lars Arrhenius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".