Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Enorma protesterna i Syrien överraskar alla

Publicerat torsdag 21 april 2011 kl 05.30
"Protesterna går inte att tysta ner, men det kommer att bli blodigt"
(3:08 min)
Nu när demonstranterna inte längre kan räknas i dussin eller tjog, utan i tusental, är det omöjligt att gripa alla. Foto: Scanpix

Den syriska protestvågen är den största utmaningen någonsin mot Assad-dynastin, och för bara en dryg månad sedan fullkomligt otänkbar.

Då, när den allra första syriska demonstrationen hölls den 16 mars, samlades bara ett par dussin demonstranter för att kräva frigivning av politiska fångar. Flera av dem greps och fängslades.

– Jag såg uppropet på Facebook. Det var den 16 mars och föräldrar till unga politiska fångar hade kallat till protest utanför inrikesministeriet. Jag har inga egna barn, men dömdes själv till fängelse som 28-åring för medlemskap i ett vänsterparti, berättar Nahed Badawi.

Nu är hon är drygt 50, ingenjör och demokratiaktivist. Tillsammans med 32 andra demonstranter greps hon den 16 mars och fick tillbringa två veckor i fängelse, något som framstår som helt orealistiskt i dag.

Nu när demonstranterna inte längre kan räknas i dussin eller tjog, utan i tusental, är det omöjligt att gripa alla. I dag skjuter man mot demonstranterna istället.

Nahed berättar att hon och tio andra kvinnliga aktivister behandlades väl i fängelset, men att ett ännu större straff än att sitta bakom galler var att vara hänvisad till den statliga televisionen.

– Vi hade ingen aning om vad som pågick i landet. Vi försökte lyssna på nyheterna och vända dem ut-och-in för att få fram sanningen, men vi kunde inte föreställa oss att protesterna hade spritt sig så brett och att så många människor hade skjutits ihjäl.

Som gammal vänsteraktivist störs Naheds organisatoriska sinne av att protesterna är både spontana, ledarlösa och oideologiska, men hon medger att hon beundrar den unga generationen.

– De har lyckats med det vi aldrig klarade här i Syrien, och vi får finna oss i att de har övergivit oss. Det enda jag kan göra är att hänga med så gott det går på Facebook.

Hon säger att hon i dag är både rädd och optimistisk

– Protesterna går inte att tysta ner, men det kommer att bli blodigt, och det som skrämmer mig, är att så många syrier fortfarande villigt slukar den propaganda stats-tv:n spyr ut, säger hon.

Jag lämnar Nahed och tar en liten gul taxi på gatan. När jag frågar chauffören vad han tycker om de arabiska revolterna, svarar han:

– Du förstår, att i många andra länder hatar de sina presidenter. Så är det inte här i Syrien. Vi älskar Bashar al Assad. Han är den ende som kan stå emot konspirationen, för nu försöker både USA, Israel, Libanon och Frankrike förstöra Syrien.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".