Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Usama bin Ladin, djävul och hjälte

Publicerat måndag 2 maj 2011 kl 08.21

Han fick en supermakt att starta globalt krig och tiotusentals unga män att offra sig i jihad. För rebellromantiker med islamistisk världsbild är Usama bin Ladin, död eller levande, en förebild.

Usama bin Ladin blev världens mest efterspanade man efter terrordåden i USA den 11 september 2001.

Tre månader efteråt såg talibanväldet i Afghanistan ut att ha bombats sönder: USA hade avsatt den sunnimuslimskt stockkonservativa regimen. Dess tillresta krigargäster - terrornätverket al-Qaida - jagades så intensivt att man var nära att ha ihjäl bin Ladin själv. På bilder från grottor i Tora Bora-bergen framträdde han skadad och tärd.

Men det fortsatte att komma videofilmer och ljudband där han luftade sitt gillande när andra tog livet av sig för hans högre mål.

Och kriget blev långvarigt.

De gerillaläger USA angrep i Afghanistan hade byggts upp på 80-talet, enligt envisa uppgifter med stöd av säkerhetstjänsten CIA. De utgjorde under kalla kriget bålverk mot kommunismen. För bin Ladins krigarkast handlade det om att försvara islam mot gudlösa bolsjeviker.

När Sovjet slog till reträtt gjorde det mujahiderna arbetslösa och berövade deras liv högre mening. I stället fick de 1991 Kuwaitkriget, och ambitionerna riktades västerut.

Det var visserligen Iraks diktator Saddam Hussein som hade tänt den stubintråden genom att ockupera Kuwait, men tron på ett USA-lett krig som problemets lösning delades inte av hela arabvärlden. Att USA med våld slog vakt om tillgången till olja återuppväckte tvärtom harm mot västvärlden som hade rötter i kolonialtid.

Att saudiska kungahuset därtill lät USA inrätta baser nära helig mark väckte vrede även hos icke-arabiska muslimer. De militanta ställde in sina sikten mot både de saudiska härskarna och USA:s ledning.

I åratal kom bin Ladin att pekas ut för dåd mot amerikanska styrkor och inrättningar, och mot saudiska intressen.

Redan ett mindre lyckat försök att spränga World Trade Center i New York 1993 hade tillskrivits honom, liksom sprängningen av USA:s ambassader i Tanzania och Kenya 1998 som krävde omkring 250 liv.

Attentaten 2001 fick USA att sätta ett högt pris på hans huvud: 25 miljoner dollar. Att det dröjde så länge innan han upptäcktes säger något om att det fanns andra drivkrafter än rikedom för gudskrigarna.

Men det säger också att han själv hade rörelsemedel. Usama bin Ladin föddes i Saudiarabiens huvudstad Riyad 1957, i en rikemansmiljö. Han var visserligen bland de yngsta i en skara på 55 syskon (fördelade på elva mödrar), men pappan - som kommit från Jemen på 20-talet - hade gjort sig förmögen på en byggfirma med uppdrag för kungliga familjen. Förbindelserna var så starka att klanen påstås ha hjälpt monarkin ekonomiskt.

I början av sitt vuxna liv levde Usama som han förväntades: som rik, from och lydig mot kungahuset.

Väckelsen tycks ha kommit när han 1980 sändes till Afghanistan av saudiska underättelsetjänsten för att organisera det muslimska motståndet mot sovjetinvasionen. Det faktum att han inte hyllades vid hemkomsten blev en kalldusch och lär ha bidragit till den fortsatta händelseutvecklingen.

När också den militanta extremismen i Saudiarabien knöts till bin Ladin fråntogs han sitt medborgarskap och det då islamistiska Sudan blev hans tillflyktsort, innan han flyttade till Afghanistan igen. USA bombade för övrigt också i Sudan för att komma åt honom.

Jakten på nätverkets finansieringskällor bedrevs snart lika intensivt som de spektakulära krigen - och bidrog till att västerländska demokratier gav efter för en övervakningskultur som bara några år tidigare varit oacceptabel.

Agneta Styrman/TT

Dåd som bin Ladin uppges ligga bakom

26 februari 1993: Explosion i källaren till World Trade Center i New York dödar sex människor och sårar ett tusental.

25 juni 1996: Lastbilsbomb vid USA-bas i den saudiska staden Dhahran dödar 19 amerikaner och skadar närmare 400 människor.

7 augusti 1998: Bomber exploderar nästan samtidigt vid USA:s ambassader i Kenya och Tanzania. 224 dödas, mest afrikaner, och över 5 000 skadas.

12 oktober 2000: Självmordsdåd mot amerikansk jagare, USS Cole, dödar 17 marinkårssoldater och skadar 38 i den jemenitiska hamnstaden Aden.

11 september 2001: Flygstörtningarna i USA dödar omkring 3 000 människor.

11 april 2002: Självmordsattack med tankbil dödar 21 personer, varav 14 tyskar, vid en synagoga på ön Djerba i Tunisien.

Oräkneliga ytterligare attentat med islamistiska förtecken har utförts av al-Qaida, grupper med band till al-Qaida eller av personer som inspirerats av al-Qaida.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".