Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader i förberedelser för nationella prov

Uppdaterat onsdag 4 maj 2011 kl 07.07
Publicerat onsdag 4 maj 2011 kl 03.00

I dag skriver landets gymnasielever nationellt prov i engelska och resultaten på provet är viktiga eftersom de utgör en del av betygsunderlaget. Men elever i olika skolor har inte samma förutsättningar, och det gör att proven brister i likvärdighet, enligt nationelekonomen och betygsforskaren Jonas Vlachos.

Det finns inga regler om exakt hur mycket lärare ska förbereda eleverna på provet och det gör att skillnaderna är stora mellan olika lärare och skolor. Svenskläraren Sören Holdar berättar hur det gick när han följde Skolverkets anvisningar för hur man ska förbereda eleverna.

– Min klass var usel, de skrev ner sig i resultatet, året efter hade jag två niondeklassare och då förberedde jag mycket mera noggrant med gamla prov. Resultatet blev att mina två nior sopade golvet. Så det här med att förbereda noggrant gav ett väldigt tydligt utfall i resultatet på de nationella proven, säger han.

I dag finns inga regler om hur mycket lärare ska förbereda eleverna inför de nationella proven. Det är också upp till skolorna att själva bestämma om eleverna ska få använda datorer eller inte. Det här gör att de proven inte är rättvisa och likvärdiga. Kritiken kommer från nationalekonomen Jonas Vlachos, som forskar om betygsinflation.

Han menar att den växande konkurrensen mellan skolor i många kommuner gör att drivkraften för skolorna att redovisa höga provresultat har ökat. För att förbättra likvärdigheten tycker han att Skolverket borde införa striktare regler kring de nationella proven.

– Rektorn är inte statens utsända representant längre, utan rektorn är en lokalt tillsatt chef för en konkurrensutsatt verksamhet. Då kan man inte från skolmyndigheternas sida agera som om det här är statens representant som ska se till att garantera likvärdigheten i betygssättningen.

Karin Hector-Stahre är chef över enheten Prov och bedömning på Skolverket, och hon menar att anvisningarna kring de nationella proven är tillräckligt tydliga som de är.

– Man genomför proven på skolan utifrån hur man har tolkat anvisningarna. Vi har tyvärr inte möjligheten att vara där och se hur alla prov genomförs, utan vi litar på att det går till på det sätt som vi beskriver, säger Karin Hector-Stahre.

Rektorerna på landets skolor får de nationella proven i sin hand en vecka innan de ska skrivas. Proven ska sedan hållas inlåsta och delas ut till lärarna strax före provtillfället.

Även om det är ovanligt så händer det att nationella prov ändå hamnar på internet innan alla skrivit dem. Och eleven Jens Wengman var med om att en lärare avslöjade vad som skulle komma på provet flera dagar i förväg.

– Det var i nationella provet i fysik och då var det en lärare som hade avslöjat vad laborationen gick ut på, så att folk innan kunde planera.

Använde eleverna den här informationen till att öva då?

– Definitivt, och de berättade för andra så att de kunde göra samma sak.

Hur gick det på provet?

– Bra. Jag fick VG eller något sådant, säger eleven Jens Wengman.

Länktips

#link=260749#
#link=260751#
#link=260752#
#link=260753#

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".