Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mer än varannan ny läkare saknar handledare

Publicerat onsdag 4 maj 2011 kl 06.00
"Risken är att de gör en felbedömning"
(1:48 min)
63 procent av dem som vikarierat innan AT-tjänsten är det 63 procent som inte fått en personlig handledare under sitt vikariat. Foto rtil Ericson/Scanpix.

Mer än hälften av nyutexaminerade läkare får vikariera utan en personlig handledare i väntan på sin AT-tjänst, visar en undersökning från SYLF, Sveriges yngre läkares förening. Det kan innebära vissa risker för patienten, enligt Ulla Fryksmark, medicinalråd på Socialstyrelsen.

Det står inte tydligt i lagen att läkare utan legitimation ska ha handledning, men Ulla Fryksmark, medicinalråd på Socialstyrelsen, menar att det kan finnas vissa risker när nyutexaminerade läkare inte får tillräcklig handledning.

– Risken är naturligtvis att de gör en felbedömning och att de inte har tillräckligt stor kunskap och erfarenhet, säger hon.

Efter att läkarstudenter tagit sin examen ska de göra ytterligare en del av sin utbildning, allmäntjänstgöringen, eller AT, innan de kan få sin läkarlegitimation. Under den tiden har de handledning av mer erfarna kolleger.

Undersökningen som SYLF, Sveriges yngre läkares förening, har gjort visar att 82 procent av dem som gör sin AT-tjänst nu har vikarierat innan de påbörjade sin AT-tjänst. Detta eftersom det enligt SYLF finns för få AT-tjänster, men också för att många vill ha de populära platserna i storstäderna. Och av dem som vikarierat innan AT-tjänsten är det 63 procent som inte fått en personlig handledare under sitt vikariat.

Helena, som egentligen heter något annat, tog läkarexamen förra året och har sedan dess vikarierat som underläkare på en vårdcentral i Skåne i väntan på att få göra sin allmäntjänstgöring. Hon berättar om hur en vanlig dag kan se ut.

– En kvart per patient är väl det jag oftast har, och då ska man hinna ta reda på vad patientens besvär är, ställa diagnos, sätta in behandling, kanske skriva remiss. Och många gånger behöver jag fråga om det är något jag är osäker på, och vill ha en second opinion.

Helena säger att hon ser fram emot sin AT-tjänst, eftersom arbetsbördan då kommer att bli lättare.

– Det ska bli skönt att börja på AT, då kommer jag att gå ner i tempo jämfört med hur jag jobbar nu, och jag kommer att få mer handledning och undervisning och mindre ansvar. Att man får det här stora ansvaret innan man är legitimerad det kan kännas lite märkligt.

AT-tjänst för läkare

Allmäntjänstgöring, AT, efter läkarexamen är ett krav för att kunna få läkarlegitimation och för att få göra specialiseringstjänstgöring, ST.

AT måste göras på ett blockförordnande, vilket är en tidsbegränsad sammanhållen anställning som omfattar minst 18 månader. Tjänstgöring i form av vikariat som liknar AT kan inte ligga till grund för en legitimation.

Allmäntjänstgöring ska fullgöras under handledning genom anställning som läkare för allmäntjänstgöring.

AT ska innehålla minst nio månader fördelade mellan invärtesmedicinska specialiteter och opererande specialiteter. Områdena måste omfatta minst tre månader vardera.

Minst tre månader ska tjänstgöras inom psykiatri.

Sist i allmäntjänstgöringen ska ett avsnitt om minst sex månader inom allmänmedicin ligga.

Källa: Socialstyrelsen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".