Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stormarknader utarmar städerna

Publicerat måndag 9 augusti 2004 kl 05.00
Stormarknader är inte tillgängliga för alla och leder till utarmade stadskärnor, enligt en rapport från Boverket.

Den explosiva ökningen av stormarknader leder till utarmade stadskärnor, mindre tillgänglighet och sämre miljö. Men det struntar de flesta kommuner för att skapa fler arbetstillfällen och för att locka attraktiva butikskedjor, hävdar Boverket i en kommande rapport.

– Man påverkar kvaliteten i stadsmiljön. Handel och hantverk har alltid varit grunden för en stads existens och utgör viktiga förutsättningar i den lokala stadsmiljön. Det är dessutom många människor som inte har tillgång till bil. Därför är man  beroende av en handel som är tillgänglig för alla, säger Åke Hellström, stadsbyggnadskontoret i Lund.

Svenska folkets shoppande på stormarknader har formligen exploderat. I mitten av 70-talet stod stormarknadshandeln för en procent av detaljhandelns omsättning. I dag utgör den närmare hälften.

Stormarknadstrenden får dock allvarliga konsekvenser för närservicen och det blir allt längre för konsumenterna till närmaste mataffär.

Lunds centrum lever
Lunds kommun är ett undantag. Där värnar man starkt om sin stadsmiljö och har ett stort butiksutbud i centrum.

– Jag gillar inte stormarknader, dels är jag ensamstående, dels tycker jag närbutikerna är bättre, säger Lundabon Kerstin Gårton.

Skulle det vara lätt för dig att ta dig till en stormarknad om du ville?

– Om jag får skjuts av vänner med bil, för jag har ingen bil själv.

I Sverige finns plan- och byggnadslagen som ska motverka att handeln hamnar för långt ut från stadskärnorna.

Den slår fast att all nyetablering ska bygga på grundlig planering och att kommunerna är skyldiga att bevaka personliga intressen, som tillgänglighet och miljö.

Svårt att säga nej
Enligt Boverket förbiser dock många kommuner lagen när det dyker upp ett intressant projekt. Det är helt enkelt svårt att motstå attraktiva butikskedjor som knackar på dörren.

Dessutom tas dålig hänsyn till hur nya stormarknader påverkar handeln i närliggande kommuner.

För närvarande protesterar Lunds kommun mot två stormarknadsprojekt som planeras i grannkommunerna, men chansen att påverka är i praktiken lika med noll.

– För anläggningar av regional storlek ska man ha samråd för att höra vad grannkommunerna tycker. Men det finns inget krav på att ta hänsyn till synpunkterna, utan det ska bara vara en tydlig redovisning av konsekvenserna. Det politiska beslutet fattar kommunen sedan själv och det kan man göra i strid mot vad många tycker, säger Åke Hellström.

Färre jobb
Ett av kommunernas främsta argument för att etablera stormarknader är att det skapar nya arbetstillfällen. Det håller inte i längden, anser Hellström.

– Det kan ge arbetstillfällen i en enskild kommun, särskilt i de mindre. Men allmänt sett minskar arbetstillfällena i handeln.
– Själva meningen med en stormarknad är ju att man ska få stordriftsfördelar och färre anställda. Generellt sett måste de anställda inom handeln bli färre om man etablerarar många stormarknader, säger Åke Hellström.

Kristin Heinonen, Malmö
kristin.heinonen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".