Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få forskare från arbetarklassen

Publicerat måndag 16 augusti 2004 kl 05.00

Få studenter från arbetarhem söker sig till forskarutbildningar. Bara en av tio studenter som börjar forska kommer från studieovana hem, visar en undersökning från Högskoleverket.

Mikael Askander från Växjö har nyligen disputerat i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet. För honom var det ett självklart val att studera vidare, trots att ingen i familjen hade högskoleutbidning.

– Det var inte självklart för människorna omkring mig. Där kunde man tänka sig att man studerade vidare för att det gick bra i skolan, men då kanske man helst skulle sikta på en civilingenjörsexamen eller något mer konkret som man kunde tjäna pengar på och vara till nytta.

– Det var väl snarare när man började bli klar med sin grundutbildning som man funderade på vilken båt man hade satt sig i egentligen. Tänk om man skulle bli en arbetslös informatör eller journalist. Då skulle man få höra att man hade studerat bort några år, säger han. 

Inga förebilder
Mikael Askander kommer från ett klassiskt arbetarhem, pappa var metallarbetare, mamma hemmafru och ingen av hans tre äldre systrar gick vidare till gymnasiet. Mikael tyckte ändå om skolan, hade uppmuntrande lärare och var intresserad av film och litteratur.

I höstas disputerade han i litteraturvetenskap om proletärförfattaren Erik Asklund och arbetar nu som lektor på universitetet i Växjö.

Stig Forneng på Högskoleverket har undersökt hur snedvridningen ser ut inom högskolor och universitet och en förklaring är att i arbetarhemmen finns få förebilder. Studenter från arbetarklassen väljer också oftare en typ av utbildning som inte leder vidare till forskning utan går rakt ut på arbetsmarknaden.

En sport att forska
Typiska arbetarhemsutbildningar är lärare, socionom- och sjuksköterskeutbildningar.

– Det är relativt ovanligt att man fortsätter med forskarutbildning om man har gått en lärar-, sjuksköterske- eller socionomutbildning. Det är få studenter med just sådan utbildning som går vidare över huvudtaget och det är fortfarande rätt mycket av en sport för de övre samhällskikten att gå vidare till forskarutbildning, säger Forneng.

Ökad rekrytering till grundutbildningarna
Akademikerbarnens val att studera till läkare, ingenjörer och ekonomer ger ofta helt andra karriärvägar inom den högre utbildningen som kan leda både till doktorsnivå och professorstitel.

Studenter från arbetarhemmen har dock blivit fler inom grundutbildningen på högskolor och universitet, men inom forskarområdet finns snedvridningen kvar.

– Man har ju varit väldigt koncentrerad på att titta på den grundläggande utbildningen och jobba med rekryteringen där, däremot har man inte på samma sätt fokuserat på forskarutbildningen hittills, säger Stig Forneng.

Inga-Lill Hagberg
inga-lill.hagberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".