Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)

Misshandlande män kan tjäna pengar på skilsmässa

Publicerat tisdag 17 augusti 2004 kl 11.50

Uppdaterad 16:30
En misshandlad kvinna som vill skiljas, tvingas dela de skadeståndspengar hon fått med mannen som misshandlat henne. Hon tvingas också betala den skuld, som uppstod i samband med att han mannen fälldes för misshandeln. Det visar en granskning som Ekot har gjort. Nu kräver bland andra flera riksdagsledamöter att lagen ändras.

Gudrun Nordborg, informationschef på Brottsoffermyndigheten, anser att det är ofattbart att en gärningsman får betalt för att begå brott.

– Det är oerhört stötande att en gärningsman kan få betalt för att ha begått ett övergrepp, säger hon.

Tvingas dela på skadeståndet
Om en misshandlad kvinna inte begär skilsmässa innan skadeståndspengarna från brottsoffermyndigheten betalas ut tvingas hon dela pengarna med gärningsmannen.

Resten av skadeståndspengarna försvinner eftersom kvinnan dessutom tvingas betala halva den skuld som mannen fick när han dömdes.

Samma sak inträffar om någon av föräldrarna misshandlar eller förgriper sig sexuellt på barnen och döms att betala ett skadestånd.

Det hände Lenas tolvåriga dotter. Lenas man dömdes till fyra års fängelse för att ha förgripit sig sexuellt på sin styvdotter. Han dömdes också att betala ett skadestånd på drygt 200 000 kronor till flickan.

Fick ta över halva skulden
Men vid bodelningen sedan mannen släppts från fängelset krävde han att Lena skulle ta över halva den skuld som han fick till staten när skadeståndet betalades ut.

– Han tycker att vi har levt tillsammans och att vi måste dela på skulderna, säger Lena, som egentligen har ett annat namn.

Vad tyckte domstolen?

– Domstolen tycke likadant som in make, att jag ska betala hälften av skulderna.

Lena drev alltså ärendet till domstol. Både tingsrätten och hovrätten följde den lagstiftning som finns, som innebär att hon tvingas betala för att hennes före detta man utnyttjat dottern sexuellt.

Hon tvingades också att betala hans rättegångskostnader på 50 000 kronor.

– Sammanlagt med advokatkostnader och rättegångskostnader blir det nästan 150 000 kronor, säger Lena.

Ingen unik situation
Lenas situation är inte unik. Det visar Ekots granskning av 100 ärenden hos Brottsoffermyndigheten, ärenden som handlar om våld mot gifta kvinnor och barnmisshandel.

En tredjedel av kvinnorna var fortfarande gifta när skadeståndet från Brottsoffermyndigheten betalades ut, vilket innebär att kvinnorna riskerar att förlora sina skadeståndspengar.

I en fjärdedel av fallen som handlar om barnmisshandel var makarna fortfarande gifta när skadeståndet betalades ut.

Gudrun Nordborg, informationschef på Brottsoffermyndigheten, säger att det här är ett ganska vanligt problem.

– Vi har haft kontakt med åtskilliga kvinnor och det har kvinnojourerna också, så det är ett frekvent problem, säger hon.

”Många förstår inte situationen”
Lena, den tolvåriga flickans mamma, säger att de som anser att kvinnorna får skylla sig själva eftersom de inte skiljer sig direkt när de polisanmäler mannen inte förstår kvinnornas situation.

– Om man inte får hjälp i början med krisbearbetning så fastnar man i krisen. Man blir handlingsförlamad, säger Lena.

Redan för tre år sedan blev regeringen och justitedepartementet uppmärksammade på problemet. Men ännu har lagen inte ändrats.

– Vår inställning är att detta är en oerhört dåligt anpassad lagstiftning. Vi måste kräva en lagändring, säger Gudrun Nordborg på Brottsoffermyndigheten.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Nuri Kino
n.kino@journalist.com

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".