Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre svenska elitidrottare fälls för dopning

Publicerat måndag 23 augusti 2004 kl 12.38

Dopningskandalerna avlöser varandra under OS i Aten,men i Sverige blir allt färre elitidrottare fällda för dopning. Däremot ökar andelen fällningar inom breddidrotten, säger Dopingkommissionens ordförande Kristina Olinder.

– Det är oftast på något lägre nivå, därför att dopning i samhället är betydligt vanligare än man kan föreställa sig. De som fastnar hos oss är ofta sådana som så att säga skulle dopa sig i samhället, men går och tränar någonstans i någon idrott, säger Kristina Olinder. 

Förra året gjordes 3 500 tester på idrottare i Sverige, fler än någonsin. Tio idrottare fälldes för dopning. Det kan jämföras med 1992 då 56 fälldes.

Sedan dess har antidopnings-arbetet intensifierats, nu testas till exempel mer än dubbelt så många som för bara fem år sen.

Många styrkelyftare fälls
Mindre än var tionde som fälls nu hör till eliten, trots att 85 procent av testerna sker på den nivån. Majoriteten av dem som fälls sysslar med kraftsporter som styrkelyft. I den miljön används dopning flitigare än på andra ställen.

Det sker många gånger utanför Dopingkommissionens räckvidd, säger Bengt Andersson, utredare på Folkhälsoinstitutet.

– Vi har ju funnit vid undersökningar att det finns i gym-miljöer. Det är kroppsbyggare och styrketränande personer, men de har ingen idrottskarriär att tänka på utan de har helt andra intressen, säger han.

Vanligt i gymmiljö
På ett gym i Stockholms innerstad tränar Markus och hans kraftiga lår bearbetar benpressen. Markus har hört att dopning förekommer på vissa håll. De som dopar sig har bråttom att bli större, tror han och de vet inte bättre.

– Först handlar det mycket om okunskap, tror jag. Det går säkert att nå liknande resultat utan preparat, det är bara det att det tar mycket längre tid. Folk har så bråttom till att bli bra. Det kan nog lätt bli någon form av besatthet över hela gymmandet, för det är ju vanebildande på något sätt, säger Marcus.

Enligt utredaren Bengt Andersson finns även en annan grupp som står för en stor del av konsumtionen av dopingpreparat i Sverige idag.

– Personer som dopar sig utan att ha idrotts- eller kroppsbyggnadsintresse, utan det är mer humörpåverkan och den här storslagenhetskänslan man kan få när man tar vissa dopningsmedel. Det är alltså en grupp av kriminella missbrukare, säger han.

Martin Hedberg
martin.hedberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".