Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Även männen lämnar glesbygden

Publicerat onsdag 25 augusti 2004 kl 05.00

Det är inte bara unga kvinnor som flyttar från glesbygden till storstäderna. Tidigare har de unga männen stannat kvar efter gymnasiet, men nu flyttar också männen.

Det visar glesbygdsverkets årliga rapport som presenteras på onsdagen.

Olle och Ida vill flytta
Olle Gren och Ida Ek kommer från Bengtsfors och går sista året på gymnasiets samhällsprogram.

– Jag kommer nog att flytta härifrån. Det känns som att det inte finns någon framtid här. Det finns inga jobb. Man måste flytta härifrån för att studera, och då känns det som att jag inte flyttar tillbaka, säger Olle Gren.

– Jag kommer nog resa några år, och sedan flytta till Stockholm. Jag kanske flyttar tillbaka om jag får familj, men det är tveksamt, säger Ida Ek.

Olle Gren och Ida Ek tänker precis som många andra ungdomar i glesbygdsområden, som Dalsland och Bengtsfors, flytta och få jobb eller kanske studera någon annanstans.

Fler män flyttar
Förut har särskilt kvinnor 20 till 29 år lämnat hemkommunen, men glesbygdsverket visar i sin rapport, att fler unga män än kvinnor flyttar.

Totalt lämnade över 30 000 personer i den här åldersgruppen sina hemtrakter i glesbygden i fjol, lite fler män än kvinnor och så har det alltså inte varit tidigare, då kvinnorna dominerade helt.

– I den mån att det handlar om att man skaffar sig utbildning, tycker jag att det är bra. Men att man flyttar från glesbygden är inte bra. Det man kan göra är att bättra på infrastrukturen, bygga bättre vägar. Och att det finns möjligheter att använda ny teknik, säger hon.

Katarina Wallin tycker att det är viktigt att man underlättar boendefrågor.

– I dag är det ganska svårt att låna pengar till att bygga på landsbygden, säger Kerstin Wallin, generaldirektör för glesbygdsverket.

Glesbygdsboende sjuka längre
I rapporten står det också bland annat att personer som bor i glesbygd är sjukare längre perioder än genomsnittet, att posten och svensk kassaservice försvunnit från glesbygden i betydligt högre grad än i städerna, och att nedläggningarna av livsmedelsaffärer utanför städerna fortsätter, men att det under förra året inte lades ner lika många affärer som tidigare.

Det som glesbygdsverket lyfter fram som positivt är att den grupp som ökar mest på högskolorna, är kvinnor över 25 år och som kommer från glesbygdskommuner.

– Jag hoppas att det ska vara en väckarklocka. Att man upptäcker att detta finns, och att nu måste vi göra något åt det för att underlätta möjligheterna att växa på landsbygden, säger Kerstin Wallin, generaldirektör för glesbygdsverket.

Jan Andersson, Ekot i Göteborg
jan.anderson@sr.se

Charlotte Andersson, Sveriges Radio Väst
charlotte.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".