Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare varnar för klimatförändringar

Publicerat söndag 29 augusti 2004 kl 12.42

EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med åtta procent till 2010. Nästa år får europeiska industri- och energianläggningar handla koldioxidutsläpp med varandra. Samtidigt förutses utsläppen från transportsektorn öka med 40 procent.

EU kommer att få svårt att få mål och åtgärder att gå ihop. Man riskerar dessutom att få en betydligt störrre höjning av jordens medeltemperatur än de två grader man satt som tak. Det säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Om temperaturen över Grönland ökar med tre grader eller mer, så är det i stort sett säkert att Grönlandsisarna smälter och då finns risk att världshaven stiger med 6-7 meter bara av det skälet, säger han.

Lagring av koldioxid
Samtidigt som användningen av kol och olja ökar i världen diskuteras nu livligt möjligheten att lagra koldioxid i underjorden i uttömda gas- och oljekällor. Kenneth Möllersten har undersökt ekonomi och potential för långtidslagring av koldioxid vid forskningsinstitutet IIASA i Laxenburg i Österrike.

– På global nivå finns en enormt stor potential att minska koldioxidutsläppen genom avskiljningsteknik, säger han.

Forskarna tvekar däremot att lagra koldioxid under havsbotten, man vet enligt dem alltför lite om risken för långsiktiga skador på djur- och växtliv i havet. Djupförvaring på land av koldioxid skulle dock kunna fungera inte bara för kol och olja utan för även för biobränsle.

Genomförbart vid pappersbruk
Man brukar ju säga att biobränsle ger nollutsläpp eftersom exempelvis växande skog också tar upp koldioxid. Med den här metoden skulle det inte bara bli noll utan minskade utsläpp, säger Kenneth Möllersten.

– För att ta det svenska exemplet vore det praktiskt genomförbart i massa- och pappersbruk, där man redan i dag har en storskalig biobränsleanvändning, säger han.

En fara med koldioxidlagring är att man slår sig till ro och inte anstränger sig att verkligen minska utsläppen av växthusgaser. På längre sikt krävs helt andra åtgärder, enligt Christian Azar.

– Först och främst ska man satsa på effektivisering, då potentialerna är oerhört stora. Vätgas, solenergi och bränsleceller måste komma in.

Måste oljekällorna sina för att man på allvar ska satsa på alternativa tekniker?

– Det finns en risk att man då börjar satsa på kol och då skulle man få ännu mer koldioxidutsläpp. Därför kan vi inte vänta tills oljan tar slut och sedan agera, utan vi måste se till att om eller när oljan blir knapp vara beredda med de förnybara alternativen, säger han.

Tekniken för alternativa energikällor finns redan. Problemet handlar om att få genomslag för alternativen.

– Det stora problemet är att de mest allvarliga effekterna av klimatförändringarna ligger långt framåt i tiden. Vi har en förmåga att koncentrera oss på det som händer nu och inte tänka på de allvarliga effekterna framöver, säger Kenneth Möllersten.

– Lobbningen mot klimatpolitiken är stark, lobbningen för är svag och det gör det också mycket svårare, säger Christian Azar.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".