Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Terrormisstänta får vänta på åtal

Publicerat söndag 5 september 2004 kl 09.23

De fyra personer som greps i Sverige i våras misstänkta för terroristbrott riskerar att få vänta länge på beslut om eventuellt åtal. Utredningen är omfattande och hittills mycket hemlig, till viss del även för de inblandade.

– Lagstiftningen bakom detta är ju inte prövad och det rör sig om komplicerade frågeställningar. Man får jobba lite mer med detta än ett traditionellt mål, säger advokat Ola Salomonsson, som är ombud för en av de misstänkta,

Men detta mål omgärdas ju av mycket hemlighetsmakeri och sekretess. Tycker du att du får reda på tillräckligt mycket själv om vad det här handlar om?

– Nej, och jag har önskemål om att få en mer detaljerad beskrivning av vad som gäller beträffande min klient och vad som ligger runt honom. Där har jag en kritisk inställning, säger Ola Salomonsson.

Ola Salomonssons klient har sina rötter i Kurdistan och är en av de fyra män som greps i april, misstänkta bland annat för inblandning i ett attentat i Arbil i norra Irak, där mer än 100 personer dog.

Misstänkta för terroristbrott
Männen är häktade på sannolika skäl misstänkta för medhjälp till terroristbrott. Det är den högre graden av misstanke, med det anser inte advokat Ola Salomonsson är rimligt. Han menar att hans klient ännu inte exakt har fått veta hur misstankarna ser ut.

Männen har nu suttit häktade i fyra månader och kommer sannolikt att få sitta ett bra tag till medan säkerhetspolisen varje vecka håller förhör.

Ola Salomonsson tycker att det är rimligt med en lång häktningstid även om den är tung för de drabbade.

– Ju längre tiden går desto större blir det personliga menet, det är en oerhörd inskränkning i den enskildes liv. Det måste man ta hänsyn till och det gör tingsrätten.

Men bortsett från formaliteterna var tycker du själv att gränsen går? Hur länge kan man sitta häktad?

– Jag kan tänka mig tio månader till ett år till dess man har en förundersökning som leder till åtal eller vad det nu blir, säger Ola Salomonsson.

Dennis Töllborg är professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet och han anser att fyra månader i häkte är väldigt lång tid, även i detta speciella fall.

– Om det är ett så allvarligt brott som kan ge upptill livstids fängelse kan man möjligtvis, när det gäller en sådan här situation där det är svårt med utredningar, tänka sig dubbla tiden eller närmare ett år. Men absolut aldrig gå över ett år, det är inhumant och felaktigt, säger han.

”Full insyn för misstänkta”
Dennis Töllborg säger att en sträng sekretess måste omgärda fall av detta slag, när det gäller misstänkta terroristbrott. Men sekretessen ska inte gälla den misstänkte och dennes ombud, hävdar han.

– De ska ha full insyn och det ska de ha bland annat för att de därigenom kan hjälpa polisen att utreda vad det är för spår man ska gå vidare på.

Principen är att man som misstänkt ska veta vad man är misstänkt för?

– Ja, det gäller till och med i spionerifall, säger Dennis Töllborg.

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".