Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Estlands förflutna spökar för fullt

Publicerat söndag 12 september 2004 kl 12.30
Krigsmonumentet är sedan i slutet augusti bortforslat. Här håller veteraner en minnescermoni.

Estland upplever en våg av vandaliseringar av olika samtidshistoriska minnesmärken. Orsaken är ett krigsmonument som restes för att hedra de estniska frihetskämpar som i tysk uniform slogs mot Sovjetunionen under på 1940-talet.

För en vecka sedan lyftes monumentet bort under tumultartade former på regeringens order. Sedan dess är bråken om Estlands ibland dunkla nutidshistoria i full gång.

Plötsligt vispas Estlands dramatiska historia de senaste 60-70 åren runt i en kaotisk våg av vandaliseringar. Grafitti, hakkors, hammaren och skäran, hetsparoller mot statsminister Juhan Parts har målats kors och tvärs, här och var.

Sovjetiska gravar hårdast åtgångna
Mest åtgångna är de gravar för sovjetiska soldater som Estland vårdar enligt överenskommelse när rysk militär drog sig tillbaka för tio år sedan. Också minnesmärken för frihetskampen bakom det självständiga Estland har skadats.

Den utlösande orsaken är ett krigsmonument som först restes i Pärnu vid Östersjökusten för två år sedan, men plockades ned efter protester. Monumentet visar en av de 70 000 ester som med eller mot sin vilja enrollerades under nazi-tyska ockupationen i striderna mot Sovjetunionen.

En del stred i den 20:e SS-divisionen, vars symbol först fanns på det omstridda monumentet, men togs bort. Regeringen har ändå varit emot att monumentet sätts upp på nytt.

Kommission tillsatt
Ryssland har protesterat på diplomatiska vägar. Också Simon Wiesentahl-centret i Wien har undrat. Bland annat mot bakgrund av att en internationell kommission, tillsatt av esterna själva, för inte så länge sedan pekade på att det finns några dunkla punkter vad gäller esters möjliga medverkan vid tyska krigsförbrytelser eller judedeporteringar.

Trots allt detta restes det kontroversiella monumentet i augusti i Lihula i västra delen av landet. Men för en vecka sedan slog regeringen till med kravallpolis och peppargas mot ilskna försvarare. Motivering var att det ”skadade Estlands anseende oavsett vilka avsikter initiativtagarna haft”.

Utrikesministern Kristiina Ojuland hotade att avgå om det inte togs bort, berättar tidningarna i Tallinn. Så om någon trodde att Estlands förflutna sover lugnt är det fel. Det spökar som bäst för fullt.

Bengt Lindroth, Helsingfors
bengt.lindroth@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".