Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gillberg hördes i Europadomstolen

Publicerat onsdag 28 september 2011 kl 14.15
Uppdaterat onsdag 28 september 2011 kl 17.48
Klicka för grafik: Processen mot Gillberg

Under förmiddagen höll Europadomstolens högsta instans sin utfrågning i fallet svenska staten versus psykiatiprofessorn Christoper Gillberg. Gillberg anser att hans fall för första gången tagits på allvar.

– Det i sig visar att det här är ett mycket komplicerat och inte alls enkelt fall, som svenska domstolar försöker göra gällande. Annars hade det inte alls kommit upp här, kommenterar professor Gillberg.

Gillberg dömdes i Sverige för tjänstefel sen han vägrat låta andra forskare granska hans forskningsmaterial om så kallade bokstavsbarn.
Det är första gången på 15 år som ett svenskt rättsfall når Europadomstolens högsta instans, och bara det är en seger i sig menar Christopher Gillberg själv.

Under några timmar på förmiddagen idag höll Europadomstolens högsta instans, Grand Chamber, en utfrågning om vad som hände när svenske psykiatriprofessorn Christopher Gillberg fälldes för tjänstefel.

Gillberg som forskade om adhd och Damp dömdes för tjänstefel sedan han trots domstolsorder inte lämnade ut sitt forskningsmaterial. Striden kring hans forskningsmaterial har pågått i cirka tio år.

Nu handlar det om principen. Det omstridda forskningsmaterialet är sedan länge förstört. Strimlat i protest av medarbetare till Gillberg.

Ursprungsbråket berodde på att forskare som var kritiska till Gillbergs fynd om adhd och damp ville kontrollera materialet. Det vägrade Gillberg. Han hade lovat de inblandade sekretess och materialet gick inte att anonymisera.

Fallet har en gång tidigare varit uppe i Europadomstolen och då fick staten rätt. Gillberg hävdar att hans mänskliga rättigheter kränkts. 2005 dömdes han för tjänstefel.

Den moment 22-liknande situationen Gillberg ställdes inför tycker han idag för första gången fått ordentlig uppmärksamhet.

– Först skrev staten att man ska avge en typ av löfte och sen kräver staten att man ska bryta det löftet och det var det fokus på i Europadomstolen idag och det är det som det är skillnad i svenska domstolar där den här frågan aldrig har tagits på allvar. Men den togs på mycket stort allvar idag, säger Christopher Gillberg.

Mer om …

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".