Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Staten tvingas låna 64 miljarder

Publicerat onsdag 15 september 2004 kl 16.43

Trots goda tider måste staten måste ta stora lån både i år och nästa år för att klara de utgifter som regeringen och samarbetspartierna beslutat om. Det framgår av regeringens finansplan som presenteras på måndag men som Ekot redan har läst.

Statliga konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson är kritisk till att statsskulden nu växer.

– Det är inte så lyckat med hänsyn till den demografiska utvecklingen. 40-talisterna går snart i pension och då är det bättre att ha en låg statsskuld. Vi försämrar läget om man tittar i ett lite längre perspektiv genom att låna mer idag, säger han.

Utgifterna har blivit för stora
Enligt den kommande budgeten kommer regeringen att tvingas låna nästan 64 miljarder kronor i år. Även nästa år blir lånen höga enligt budgeten - drygt 38 miljarder. Som en jämförelse kostar hela försvaret omkring 40 miljarder om året. Statens ekonomi går inte ihop, utgifterna har blivit för stora.

Inte heller finns någon säkerhetsmarginal om oförutsedda utgifter skulle dyka upp. Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet har nyligen beslutat om en rad nya satsningar på bland annat kommunerna och på skattesänkningar. Efter det är statens säkerhetsmarginal bara 200 miljoner kronor både i år och nästa år. Det är så gott som ingenting alls när det handlar om de enorma utgifterna i statens budget.

Regeringen kan tvingas panikspara
Även detta är Ingemar Hansson kritisk till. Han menar att om oförutsedda utgifter dyker upp kan staten tvingas panikspara på något annat eller skjuta upp betalningar.

– Risken ökar för att man återigen även 2005 och 2006 behöver göra panikbromsningar, säger han.

Trots att statens utgifter blivit för stora är bilden av svensk ekonomi ljus i finansplanen. Farten är hög i ekonomin, tillväxten ligger på 3,5 procent i år och det är en hög siffra även om en del av tillväxten faktiskt beror på att helgdagarna är så få i år.

Arbetslösheten är ett stort problem
Regeringens kanske största problem är att arbetslösheten fortsätter att vara hög trots goda tider. ”Det tar tid innan en förbättrad konjunktur slår igenom på arbetsmarknaden”, skriver regeringen i finansplanen.

Därför tvingas nu regeringen medge att den missar ännu ett prestigefyllt mål som den satt upp. Regeringen skriver att målet att halvera socialbidragen i år ”inte nås”. Men regeringen tänker fortsätta försöka nå målet i framtiden. När sägs inte.

Redan tidigare har det framgått att regeringen inte heller når målet att 80 procent av alla vuxna svenskar ska ha ett jobb i år. Siffran stannar på 77 procent jämnt både i år och nästa år, och det är långt från målet. Även detta mål får nu regeringen i stället försöka nå i framtiden.

Höjd fordonsskatt
Av finansplanen framgår också att stadsjeepar och andra bilar som släpper ut mycket koldioxid med avgaserna ser ut att få höjd fordonsskatt 1 januari 2006.

Regeringen tänker återkomma med ett förslag som innebär att fordonsskatten kopplas till utsläppen.

Fredrik Furtenbach
fredrik.furtenbach@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".