Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyrt renovera bort asbest i gamla bostadshus

Publicerat måndag 31 oktober 2011 kl 07.10
Fasadplattor allmänt kända som "torparkex"
(2:39 min)
Eternit var vanligt på 60- och 70-talet. Huset på bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: Scanpix.

840 000 lägenheter från 1960- och 70-talen står på tur för renovering och stambyte, men för både bostadsrättsföreningar och bostadsföretag kan det bli en oväntat dyr affär när eternit och andra asbestmaterial dyker upp under tapeter, i kök och i badrum.

– Eternit finns i så mycket. Det kan vara eternit bakom på väggar och platser man inte ser, säger Per Karlsson som har sanerat eternit och andra asbestmaterial i över 20 år.

Han pekar på fönstren.

– Under fönstren där kan det sitta eternitskivor, men det vet man inte förrän man plockat bort dem.

Allmänt kända är de små fasadplattor som sitter på många villafasader, gemenligen kallade torparkex eller fattiglappar.

Men Ekot har plockat fram en 70-talskatalog från Lomma eternitfabrik som gick ut till byggmästare och bostadsföretag. Där saluförs allt från vindskivor och blomlådor till inomhusplattor, ventilationsrör och fönsterbänkar.

Till eterniten kommer andra asbestmaterial, som isolering, golvlim, kakelfix, fogmassa och skruvpluggar. Det kostar pengar att bli av med det, till exempel runt 10 000 kronor för ett badrum, och 250 kronor per kvadratmeter golv.

– Man hamnar nog på 75 000–100 000 kronor per lägenhet, tror jag, för det är ju ingen som vill ha det kvar, säger Per Karlsson.

Under de så kallade rekordåren, mellan 1961 och 1975, byggdes det 1,4 miljoner bostäder i Sverige. Ingen vet riktigt hur mycket asbest det finns i dem.

Om man går på Per Karlssons uppskattning skulle det handla om många tiotals miljarder kronor för att sanera bostäderna.

En exakt beräkning av asbestnotan är svår att göra. Sveriges Bygguniversitet vet inte hur mycket det handlar om, och det gör inte heller Sabo, som organiserar de allmännyttiga bostadsbolagen.

Sabo har uppskattat att renoveringen med stambyte av allmännyttans hus från 60-och 70-talen kostar mellan en halv och en miljon kronor för en normal trea.

– Ibland får man krypa på vinden för att ta bort det, och då är det väldigt omständligt, så det drar iväg när det gäller pengar.

Att renovera allmännyttans samtliga hus till ny standard skulle kosta svindlande 275 miljarder kronor. Kostnaderna lockar en del husägare att fuska med asbestsaneringen.

– Ta hit killar eller tjejer från Polen, Estland, Lettland och till och med Latinamerika ibland och tala om att de får ett bra byggjobb och säga: "Här har du en morakniv och ett par handskar". Det är mord eller åtminstone dråp att skicka in de här människorna för att göra de här jobben, säger Jörgen Eriksson som är ombudsman på Byggnads.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".