Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Miljonsatsning på IV-elever

Publicerat torsdag 16 september 2004 kl 16.54

Hösten 2006 ska alla elever få gå en treårig gymnasieskola. Regeringen ska satsa 450 miljoner kronor och lagstifta om att kommunerna måste låta alla ungdomar få en full gymnasieundervisning med lärare.

Idag har eleverna som går på ett individuellt program ingen rätt till en riktig gymnasieutbildning.

– Dels är det alldeles för stora skillnader idag. Beroende på i vilken kommun man bor och lever i så kan man få antingen bra stöd och utbildning eller dålig stöd och utbildning. Dels är det en grupp vi måste hjälpa vidare i utbildning så att de verkligen får de kunskaper de behöver, säger utbildningsminister Thomas Östros

Hälften av IV-eleverna utanför vanligt gymnasium
Varje år börjar ungefär 20 000 elever på gymnasiets individuella program IV. Hälften av dem hade inte tillräckligt bra betyg för att komma in på det vanliga gymnasiet.

Eleverna på IV har inte samma rätt till utbildning som eleverna på det vanliga gymnasiet. På många håll har eleverna ibland bara gått i skolan några timmar om dagen i något år innan de ledsnat och hoppat av. Ibland har de inte fått gå där längre.

450 miljoner satsas för att höja kvaliten
I budgetöverenskommelsen, mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet sätts, nu av 450 miljoner kronor för att höja kvaliten på det individuella programmet för att ge eleverna på IV samma rättigheter som andra gymnasieelever.

Det handlar om en 3-årig utbildning med kvalificerade lärare och andra specialister. Formerna kommer att variera. För en del blir det mycket klassrumsundervisning, andra kommer att vara mer ute på arbetsplatser till exempel.

Ansetts som misslyckad skolpolitik
För många socialdemokrater har det länge ansetts som en misslyckad skolpolitik att elever som behöver mycket stöd inte har fått det. Fortfarande är det så att det som betyder mest för elevernas framgångar i skolan är vilken utbildning föräldrarna har. Frågan är varför inte IV-eleverna har haft dessa rättigheter tidigare.

– Jag tycker det är dåligt. Det har ju visat sig att det har blivit alldeles för olika ambitionsnivåer i kommunerna. Det har gjort mig övertygad om att här behöver vi ett nationellt initiativ. Det här behöver vi reglera för att ge dem de rättigheter som de bör ha för att det ska gå bra för dem, säger Thomas Östros.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".