Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Myndigheter kan ersätta regementen

Publicerat fredag 17 september 2004 kl 16.50
Vaxholms amfibieregemente.

Inom en vecka blir det klart vilka orter som förlorar sina försvarsjobb. På regeringskansliet pågår just nu en intensiv granskning av vilka myndigheter som kan tänkas bli utlokaliserade från Stockholm.

En utvärdering visar att bara sex av tio utlovade statliga jobb vid den senaste försvarsbeslutet för fyra år sedan har blivit verklighet.

Det tidigare kommunalrådet i Kiruna, Harald Ericsson, minns löftena om jobb från förre näringsministern Björn Rosengren när försvarsmakten drog ner på verksamheten vid årsskiftet 1999/2000.

– Det gick ju väldigt dåligt, vi blev ju grundlurade i botten. Vi blev utlovade en massa löften som sedan inte infriades.

Statliga insatser
Kiruna och Boden lovades 700 nya jobb, men fick slutligen bara 295, en stor del av dem på CSN:s kundservice.

Precis som i Kiruna kommer ett stort antal jobb att försvinna nu när försvaret ska lägga ner verksamheten på flera orter. Tidigare i veckan lovade statsrådet Ulrica Messing statliga insatser och ersättningsjobb, men det är inget nytt drag från regeringen för att hjälpa drabbade orter.

Löftena visar sig däremot vara svåra att hålla.

Sex av nio utlovade jobb blir av
Bara sex av tio utlovade jobb blev verklighet på de nio orter som drabbades vid det förra försvarsbeslutet för snart fem år sedan. Det visar en utvärdering som Institutet för tillväxtpolitiska studier gjort.

Men det här betyder inte att det automatiskt gått dåligt för de orterna. Det som betytt mest är att orten inte passivt väntat på ersättningsjobb, eftersom man fått fram andra jobb genom att själva bilda arbetsgrupper och ge stöd till det privata näringslivet.

Just nu pågår ett intensivt arbete inom regeringskansliet för hur de drabbade orterna ska kompenseras. Chansen är stor att de fem till tio nya myndigheterna som ligger i startgroparna kommer att placeras på någon av de drabbade orterna.

Myndigheter kan utlokaliseras
Samtidigt diskuteras också att utlokalisera befintliga myndigheter, eller delar av dem, bland annat försäkringskassan, skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten.

En av de myndigheter som förekommer i de spekulationerna är Naturvårdsverket, där Lars-Erik Liljelund är generaldirektör.

– Det är klart att det säkert finns folk som vill flytta med, det utgår jag ifrån. Men det jag är mest orolig för det är att eftersom vi är en expertmyndighet och det är mycket arbete i Bryssel och mycket resande för förhandlingar och sådana saker. Förlorar vi dem, då förlorar Sverige rätt mycket kraft i det arbetet.

– När man slog ihop de här myndigheterna och bildade Boverket, på slutet av -70 och början av 80-talet, då var det ju tre personer som flyttade med. Det har ju tagit tio--femton år att bygga upp och samla på sig den kompetens man behöver för myndighetsutövningen, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund.

Inga-Lill Hagberg
inga-lill.hagberg@sr.se

i samarbete med Sveriges Radio Norrbotten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".