Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Projekt stoppar unga sexförbrytare

Publicerat söndag 19 september 2004 kl 12.45

Ett flerårigt forskningsprojekt ska ge mer kunskap om riktigt unga sexualförbrytare. Det gäller cirka 40 pojkar som får eller har fått behandling. Hittills har ingen av dessa begått nya sexualbrott.

– Det är självklart tillfredsställande att ingen återfallit. Samtidigt måste vi vara realistiska och inse att det finns ingen behandling som är hundraprocentig. För eller senare kommer någon att återfalla, säger Per Blomqvist, biträdande institutionschef på Bärby ungdomshem.

Vad tror ni det beror på?

– Det beror på vad vi gör med ungdomarna här. Samtidigt tror vi också att det måste gå rätt långt tid från det att man flyttar härifrån tills man kan säga att någon verkligen har förändrats och inte kommer att återfalla. Vi har inte hållit på så länge ännu så tiden behöver gå lite längre innan man kan säga säkert hur det kommer att se ut.

Två vårdhem i landet
De unga sexualförbrytarna behandlas idag på två ställen i Sverige, Tunagården utanför Malmö och Bärby utanför Uppsala. Det handlar om tonåringar, de yngsta är 14 år, som i många fall har begått fullbordade våldtäkter. En del har förgripit sig på jämnåriga, andra på mindre barn och kanske till och med syskon.

De har antingen dömts till sluten ungdomsvård eller placerats på någon av de två institutionerna enligt LVU, Lagen om vård av unga.

I Skåne rör det sig om 21 ungdomar sedan 1994, varav sju fortfarande behandlas. Bärby har tagit emot cirka 25 ungdomar, varav åtta är kvar. Ingen av de har hittills begått nya sexualbrott, vad som är känt.

– Riskerna är ofta att de skulle kunna hamna i samma situation som innan de kom hit. Då handlar det ofta om att de kanske skulle känna sig utanför, ensamma och inte ha några sociala kontakter samtidigt som de har rätt mycket funderingar kring sexualiteten och inte riktigt vet vad de ska göra av den, säger Per Blomqvist.

Uppföljningar
Ungdomshemmen gör uppföljningar med ungdomarna flera år efter att de har lämnat institutionerna. För att få ännu mer kunskap görs nu en stor treårig studie vid psykologiska institutionen i Göteborg.

Enligt forskaren Inga Tidefors finns det en gemensam nämnare: samtliga ungdomar har varit mobbad och det är starkt försummade och ofta ganska ensamma personer.

En del unga killar behöver hjälp under lång tid, även efter institutionsvistelsen. I vissa fall stupar det på kostnaderna. Först betalar kanske staten, sedan ska hemkommunen ta över och då säger många kommuner nej. Något Sveriges Radio tidigare har berättat om.

– Jag hoppas på att staten ska finansiera placeringarna här en större del direkt, så att kommunernas kostnader blir mycket mindre.

På så sätt skulle man mer kunna fokusera på vårdbehov istället för ekonomi, säger Per Blomqvist.

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".