Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler svampplockare – men många svampar ratas

Publicerat tisdag 18 oktober 2011 kl 06.19
"Svampboksförfattarna har stor makt"
(2:03 min)
Foto: Ola Henriksson/Sveriges Radio.

Svampplockning har fått ett uppsving och det är allt fler som ger sig ut i skogen. Men vilka svampar som egentligen går att smaska i sig är inte helt självklart. Många svampar som tidigare ansågs ätliga har nu tagits bort ur svampböckerna.

– Här har vi hittat en gifthätting, det är precis en sådan som omvärderats jämfört med tidigare, säger svampkonsulent Michael Krikorev när Ekot följer med ut i skogen.

Michael Krikorev har utvecklat en svamp-app till smarta telefoner och han tycker att det är bäst att vara försiktig med vilka arter som rekommenderas.

– Ja, jag tycker att det räcker med hundra arter. Det finns ju fler som är ätliga och betraktas som matsvampar men den främsta anledningen är ju att det finns svampar som är lika andra giftiga svampar.

Det finns olika åsikter om vilka svampar som ska finnas i svampböcker och för den delen mobiltelefonappar.

Under de senaste åren har flera svampar som tidigare ansågs vara ätbara plockats bort, antingen på grund av att nya rön visat att de kan vara svagt giftiga eller för att de helt enkelt liknar andra svampar som är giftiga. 

Det kan också se olika ut beroende på vilken bok man tittar i.

– Det är lite spännande, lite vilda västern. Svampboksförfattarna har stor makt, det finns ingen myndighet som kontrollerar vilka som är ätbara eller inte, säger Michael Krikorev.

Svampplockning är något han märkt blivit allt mer populärt de senaste åren och det är en ny generation plockare som ger sig ut. Men att antalet ätbara svampar minskar i böckerna tror han inte drabbar så många.

– När folk i gemen plockar svamp är det nästan bara kantareller de menar, två, tre arter. Men jag tycker att de allra godaste svamparna inte ligger i den här gruppen. Vi har till exempel tallblodriska, sillkremla, mandelriska, så det finns mycket kvar att upptäcka, säger Michael Krikorev.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".